Vård ska bedrivas enligt vetenskap och beprövad erfarenhet. Innan nya metoder kan implementeras i vården är klinisk behandlingsutvärdering nödvändig. Det är därför viktigt att resurser satsas inom området. Sverige behöver klinisk forskning, bland annat för att möta de utmaningar som följer av att vi blir allt äldre och att det blir allt vanligare med folksjukdomar som fetma och diabetes. Svensk klinisk forskning, som är patientnära och anses vara en naturlig och integrerad del i sjukvårdens löpande verksamhet, har länge varit internationellt framstående och spelat en viktig roll för utvecklingen av en högkvalitativ vård. Forskning och innovation bidrar till såväl sysselsättning som välstånd och livskvalitet. En god cirkel som gynnar samhället. Sverige har länge varit världsledande på många områden men utsätts för allt hårdare press; inte bara från traditionella konkurrenter, utan även från tillväxtekonomier som Kina, Indien och Sydkorea.
Universitetssjukhusen måste ses som navet för den kliniska forskningen. Det är dit forskare söker sig och det är där grunden till de flesta projekt utformas. En betydande utmaning för dem är att bevara konkurrenskraften och utnyttja vetenskap och teknik för att skapa ekonomisk tillväxt, nya jobb och livskvalitet och samtidigt lösa sociala problem som fattigdom, försämrad hälsa och miljöförstörelse.
Regeringen har under våren tillsatt både en utredning om klinisk forskning och en särskild delegation som ska hitta former för bättre samverkan mellan sjukvård, akademi och näringsliv. En forskningsproposition kommer att presenteras under hösten. Bjarne Kirsebom har utarbetat ett underlag för en internationell strategi i svensk forskningspolitik. I underlaget föreslås ett antal åtgärder för att stärka svensk forskningspolitiks internationella dimensioner. Förhoppningen är att kunna förstärka vårdforskningen ytterligare och göra den mer konkurrenskraftig.
Regeringen bör se till att klinisk forskning inom vårdsektorn får högre status. Annars är risken stor att vi förlorar unga, lovande forskare och får ett sämre patientomhändertagande. Med rörligheten som i dag finns inom EU kan dessa forskare lätt söka sig vidare till andra länder.
Det är viktigt att minska byråkratin, till exempel vid ansökningsförfarandet, så att forskarna kan ägna mindre tid åt att administrera forskningsprojektet och i stället satsa på genomförandet.
Det ska bli mer attraktivt att forska. Vårdforskning är en viktig del av forskningen, sett ur ett hälsoperspektiv. Svensk vårdforskning har en stark ställning också internationellt sett. Hälsobegreppet och helhetssynen på patienten kan bli en stark profil för svensk forskning om vi nu kan lyckas att skapa rätt miljö för våra forskare.
Reza Zarenoe