Visa större intresse för gymnasieskolan

Ett större intresse måste ägnas åt gymnasieskolan. Det anser kommunalrådet Bengt Olsson, som också påpekar att gymnasieskolans yrkesprogram står inför en renässans, när yrkesutbildningar i större utsträckning skall leda till att eleverna blir anställningsbara efter avslutad utbildning.

Linköping2010-10-12 08:20
Det här är en debattartikel. Åsikterna i texten är skribentens egna.

Svar till Fjärde tankesmedjan Corren 5/10

Representanter för Fjärde tankesmedjan reflekterar i en artikel i Corren över Östergötlands och den Fjärde storstadsregionens sämre utveckling i olika avseenden jämfört med andra regioners, till exempel Örebro. De påtalar också att skola, näringsliv och föräldrar måste engagera sig mer i utbildningarna på gymnasiet och att näringslivet inte bara kan fokusera på universitet och högskola.

Jag kan inte annat än hålla med skribenterna om att ett större intresse måste ägnas åt gymnasieskolan. Jag hoppas ändå att det inte har undgått dem att gymnasieskolan står inför en mycket stor reform 2011. Ett av huvudsyftena med reformen är att gymnasieskolans yrkesutbildningar i större utsträckning än i dag skall leda till ett yrke efter avslutad utbildning, något som också efterfrågas i artikeln.

I själva verket står gymnasieskolans yrkesprogram inför en renässans i och med denna reform. Det är bra eftersom alla ungdomar inte vill gå en högskoleutbildning efter gymnasiet. Då måste gymnasieskolans yrkesprogram ge en tillräcklig grund för att ungdomarna skall vara anställningsbara efter utbildningen. Dessutom kompletteras yrkesprogrammen med en pedagogisk modell, lärlingsutbildning, som innebär att en stor del av utbildningen sker i form av arbetsförlagt lärande, vilket säkert kommer att passa många ungdomar.

Innehållet i artikeln andas också ett visst mått av självkritik. Det är viktigt att näringslivets engagemang i skolan sker med uthållighet och långsiktighet och inte följer konjunkturens svängningar.

Tyvärr har engagemanget inom vissa branscher präglats av en viss ryckighet under åren. När det har varit behov av personal har det slagits på trumman och skolan ställts som ansvarig för att det inte utbildats tillräckligt många från efterfrågat program. När utvecklingen har vänt efter något år och behovet av personal klingat av har intresset avtagit.

Slutligen vill jag kort ta upp synpunkten att många ungdomar väljer utbildningar som inte leder fram till något arbete. Min uppfattning är att ungdomar skall välja den utbildning som passar deras intressen bäst. Då skapas bäst förutsättningar för att de ska lyckas med sitt val.

Det ska naturligtvis ske efter information om framtidsutsikter efter vald utbildning och i denna process har föräldrarnas engagemang och studie- och yrkesvägledarnas kompetens en stor betydelse. Men vi ska komma ihåg att all kunskap är viktig och när den kommer till nytta för den enskilde och för samhället vet ingen i förväg.

BENGT OLSSON, KOMMUNALRÅD OCH ORDFÖRANDE I BILDNINGSNÄMNDEN

LINKÖPINGS KOMMUN

Läs mer om