Svar till Reza Zarenoe, Corren 24/9
Som lärare för bland annat invandrarpojkar förstår jag inte hur ökad behörighet för eftergymnasiala studier skulle vara en lösning på de problem dessa elever möter i dagens samhälle. Det är illa att en hög andel utlandsfödda inte klarar sina gymnasiestudier men de är inte ensamma om detta. Var tredje elev lämnar årligen gymnasieskolan utan fullständiga betyg.
Inom skolvärlden är förändringar på gång, ny skollag, nya kursplaner, nytt betygssystem, ändringar i läroplaner, nya nationella prov . Nästa år får vi också en ny gymnasieskola GY 11 där 12 av 18 nationella program INTE ger högskolebehörighet. Mot den bakgrunden ter det sig underligt att folkpartiföreträdare väljer att fokusera på den delen. Man anser inte att elever får tillräckligt stöd för att klara av sina studier och vill skapa andra vägar. Men det är ju just detta GY11 gör, 12 yrkesprogram ska skapa vägar direkt in i arbetslivet.
På IVIK där jag arbetar tar vi emot elever mellan 16-20 år som på grund av bristande språk- och ämneskunskaper inte kan tillgodogöra sig studier inom gymnasieskolan. Till oss kommer allt från analfabeter som helt saknar skolgång från hemlandet till ungdomar som påbörjat gymnasiestudier . De ska rymmas inom en och samma organisation och där det under alla år jag arbetat inom yrket saknats en läroplan.
Det saknas också en samordning mellan olika utbildningsinstanser och stadier för att säkerställa en kontinuerlig fortsatt skolgång vid övergång från grundskolan och då våra elever faller för åldersstrecket och skrivs ut från gymnasiet.
Linköpings kommun har påbörjat ett språkutvecklande arbete i grundskolan vilket gynnar inte bara utrikesfödda utan även svenska elever. Det är ett sätt att kompensera social bakgrund och olika förutsättningar och behövs inte minst inför den nya gymnasieskolan. Som lärare ser jag fram emot att denna utveckling sprids även till gymnasienivå.
EVA CARLSSON LÄRARE VID IVIK BERZELIUSSKOLAN (IVIK = Individuellt program för invandrare)