Löfstrand (S) och Sörenson (S) sprider dimridåer om den sänkning av bolagsskatten som regeringen föreslår.
Sverige är ett av de länder som har starkast statsfinanser i EU. Det finanspolitiska ramverket säger att statens finanser ska ha ett överskott på en procent av BNP över en konjunkturcykel och bygger på tanken att man i lågkonjunktur kan ha vissa underskott som ska tas igen när konjunkturen blir bättre. Regeringen har länge fört en ansvarsfull finanspolitik och det gör att statsfinanserna kan ha ett begränsat underskott 2013 - motsvarande 0,6 procent av BNP - för att parera att krisen i eurozonen nu slår mot jobben i Sverige. S-retoriken betyder att staten ska gå med överskott oavsett konjunktur, och de borde därför kräva snabba nedskärningar om skatteintäkterna faller i en lågkonjunktur. I sin budget föreslår S däremot ett underskott motsvarande 0,5 procent av BNP.
Budgeten för 2013 innehåller utgifter på 837 miljarder kronor, inklusive extra satsningar på bland annat forskning, infrastruktur, lägre bolagsskatt och höjt bostadstillägg för pensionärer. En liten del lånas upp. När S påstår att hälften av bolagsskattesänkningen är lånefinansierad försöker de ge sken av att staten lånar till just den. Så är det inte. Staten satsar lite mer än staten får in - för att parera lågkonjunkturen. Med S-logiken kan man ta vilken utgift som helst och påstå att den är lånefinansierad. Vad sägs om: "Regeringen vill låna för att bekosta partistödet till Socialdemokraterna"?
Forskningen visar att bolagsskatten är en av de skadligaste skatter som finns, eftersom den tas ut på en lättrörlig skattebas: kapital. Länder med snabbväxande ekonomier har sänkt sin bolagsskatt. Lägre bolagsskatt gör Sverige till ett mer attraktivt land för investeringar, vilket i sin tur ger jobb och tillväxt. S vill beskatta jobb och företag med 30 miljarder mer än regeringen - varje år. Hur många nya jobb ger det?