Få kommunala lägenheter säljs

Trenden fortsatte under 2021 – de kommunala bostadsföretagen säljer färre av sina lägenheter. Drygt 3 900 lägenheter såldes under året.

Av de 1 203 lägenheter som såldes för ombildning till bostadsrätter såldes merparten, 917 lägenheter, i Stockholm.

I övriga kommuner där det såldes till bostadsrättsföreningar; Österåker, Krokom, Sigtuna, Göteborg, Alingsås och Stenungsund, var försäljningen betydligt blygsammare och varierade mellan 2 och 77 lägenheter.

Få köpare bland privatkunder

Antalet sålda hyreslägenheter har varierat stort under 2000-talet. 2008–2010 såldes det som mest. Toppnoteringen 17 657 sålda lägenheter nåddes under 2008. Då var det ofta bostadsrättsföreningar som köpte. I dag har de privata bolagen tagit över.

Bland de 2 513 lägenheter som såldes till privata företag under 2021 är det en affär som sticker ut: i Linköpings kommun sålde det kommunala bolaget Stångåstadens 1 118 lägenheter till bolaget Heimstaden.

De andra större affärerna skedde i Sollentuna (456 sålda lägenheter), Svedala (208), Halmstad (174) och Motala (114). I de övriga 23 kommuner med försäljning såldes i genomsnitt 19 lägenheter per kommun.

Ökar men krymper ändå

Samtidigt som det såldes få lägenheter byggde de kommunala bostadsföretagen 7 667 lägenheter. Även här finns stora lokala skillnader: 60 procent av nyproduktionen har skett i åtta kommuner i de tre storstadsregionerna.

Nybyggnationen minus försäljningarna ger ett nettotillskott på 4 250 lägenheter inom allmännyttan. Ändå minskar de kommunala bolagens andel av bostadsmarknaden något eftersom antalet lägenheter ägda av bostadsföreningar från 2020 till 2021 ökade med drygt 18 000 och de bolagsägda lägenheterna blev 23 000 fler.

– När det gäller marknadsandelar är det stor skillnad mellan olika orter i landet. Vi menar att kommunerna behöver starka allmännyttiga bostadsföretag för att verkligen kunna ta sitt lagstadgade bostadsförsörjningsansvar. Men det behövs också aktiva privata hyresvärdar och konkurrens på lika villkor, säger Jörgen Mark-Nielsen som är samhällspolitisk chef på intresseorganisationen Sveriges allmännytta.

Underskottet utbrett

Trots alla försäljningar och all nybyggnation rapporterar 204 av landets 290 kommuner om underskott på bostadsmarknaden. De som har det svårt på bostadsmarknaden är unga, studenter och nyanlända men även personer med funktionsnedsättning och äldre personer som vill eller behöver byta bostad.

Nära hälften av kommunerna anger brist på detaljplan på attraktiv mark och höga produktionskostnader som hinder för bostadsbyggandet.

– Det finns tyvärr en risk att byggandet minskar ännu mer framöver. Det senaste året har byggkostnaderna ökat med över tolv procent. Det gör det näst intill omöjligt att bygga nya bostäder med hyror som de flesta har råd att betala, säger Jörgen Mark-Nielsen.