Runt om i Europa rapporteras det om omfattande strejker nÀr flera yrkesgrupper krÀver löneökning i nivÄ med inflationen. I Frankrike strejkar flygledare. I England strejkar jÀrnvÀgsarbetare och postanstÀllda. Och fler arbetsgrupper hotar med strejk om inte deras löneökningar kompenserar för vad som pÄ flera hÄll Àr den högsta inflationen pÄ mÄnga Är.
I Sverige ligger inflationen för september pÄ nio procent, den högsta nivÄn sedan 1991. Men bland de svenska fackförbunden Àr tongÄngarna annorlunda jÀmfört med hur det ser ut bland deras europeiska motsvarigheter. PÄ IF Metall kommer man inte vÀga in inflationen som en parameter nÀr de sÀtter sina lönekrav inför nÀsta Ärs avtalsrörelse, sÀger Veli-Pekka SÀikkÀlÀ, avtalssekreterare pÄ IF Metall.
ââOm vi krĂ€ver kompensation för inflationen sĂ„ blir det som en katt som jagar sin egen svans. DĂ„ fĂ„r vi det som det var pĂ„ 80-talet med hög inflation i fem Ă„r, dit vill vi inte igen.
Andra fackförbund ger liknande besked. Kommunals avtalssekreterare Johan Ingelskog sÀger att de inte vill bidra till löneinflation.
ââArbetsmarknadens parter behöver ta ett gemensamt ansvar för att inte driva upp inflationen genom att respektera den modell vi har satt. Vi har sett tidigare att starka tjĂ€nstemannagrupper har skitit i "mĂ€rket" och plockat ut mer, det vill vi inte se i nĂ€sta avtalsrörelse.
Industrin sÀtter "mÀrket"
I mitten av 1980-talet var löneökningstakten i Sverige drygt Ätta procent Ärligen. Det bidrog till att pressa upp en redan hög inflation samtidigt som reallönen, alltsÄ lönen i förhÄllande till prisnivÄn, i princip inte ökade alls.
FörutsÀttningarna för löneförhandlingar Àndrades sedan, i slutet av 90-talet, nÀr industriavtalet kom till stÄnd. Avtalet innebÀr att industrin sÀtter standarden pÄ löneökningarna för resten av arbetsmarknaden. Det kallas att industrin sÀtter "mÀrket".
IF Metall Àr ett av de fackförbund som varit drivande till avtalet. En modell som har varit framgÄngsrik, sÀger Veli-Pekka SÀikkÀlÀ.
ââReallönen har ökat med 60 procent under de hĂ€r Ă„ren. Det Ă€r bara 2011 och 2022 som vi inte fĂ„tt reallöneökningar.
Och snart Àr det dags för förhandlingar igen. Under 2023 löper kollektivavtalen ut för mÄnga yrkesgrupper och avtalen ska omförhandlas. Innan dess ska förbunden förhandla internt om vilka krav de vill stÀlla.
ââNu för vi samtal internt inom LO, i slutet av oktober kommer ett beslut om gemensamma krav. Sedan ska Kommunal fatta beslut om vi vill ansluta till det, sĂ€ger Johan Ingelskog.
"De lÀgst avlönade ska kompenseras"
Strax innan jul ska fackförbunden överlÀmna sina krav till arbetsgivarna. Men Àn Àr det för tidigt att uttala sig om vilka krav som kan komma att stÀllas, sÀger Johan Ingelskog.
ââDet Ă€r alldeles för tidigt att sĂ€ga. Men inflationen slĂ„r hĂ„rdast mot de lĂ€gst avlönade, dĂ€rmed behöver man göra en rejĂ€l satsning pĂ„ dem, sĂ€ger han och fortsĂ€tter:
ââVĂ„ra medlemmar ska kunna leva pĂ„ sin lön, inte bara överleva. De lĂ€gst avlönade ska kompenseras, och fĂ„ högre löneökningar, eftersom de inte har de marginaler som finns.
Veli-Pekka SÀikkÀlÀ sÀger att de parametrar de utgÄr ifrÄn nÀr de ska sÀtta sina lönekrav frÄn IF Metalls sida, utgÄr de ocksÄ frÄn företagens möjligheter att höja lönerna.
ââVi kommer göra en bedömning av löneökningslĂ€get pĂ„ samma sĂ€tt som vi alltid gör, vi tittar pĂ„ företagens betalningsförmĂ„ga, pĂ„ lĂ„ng sikt. Och det gĂ„r bra för företagen just nu, de gör stora vinster och har orderböckerna fulla.
Ăven Veli-Pekka SĂ€ikkĂ€lĂ€ tar upp att de lĂ€gst avlönade drabbas hĂ„rdast av inflationen.
ââDet mĂ„ste vi tĂ€nka pĂ„ i kommande avtalsrörelse, de har de minsta marginalerna.