SÄ illa som en global recession Àr inte aktuell, dÀremot en signifikant nedgÄng nÀr det gÀller den ekonomiska tillvÀxten. SÄ Àr bedömningen för 2023 nÀr den största energikrisen sedan 1970-talets oljekris nu Àr ett faktum enligt OECD.
Det gör att man bedömer att den ekonomiska tillvÀxten 2023 kommer bli mÄttliga 2,2 procent, rejÀlt under snittet 3,4 procent under Ären 2013-2019. Det Àr inte heller Europa eller USA som kommer att vara motorn nÀr det gÀller tillvÀxt utan snarare Asien enligt OECD.
"Om inflationen inte hanteras sÄ kommer problemen bara att bli Ànnu vÀrre, dÀrför mÄste prioriteringen ligga pÄ att bekÀmpa inflationen", skriver OECD i rapporten.
Svenskt mörker
För svensk del ser det ocksÄ mörkt ut. Sveriges ekonomi vÀntar ingen tillvÀxt under 2023, istÀllet en tillbakagÄng med 0,6 procent för att dÀrefter vÀnda upp igen 2024 (1,9 procents tillvÀxt).
Under nÀsta Är ökar i stÀllet arbetslösheten till 8,3 procent för att sedan fortsÀtta att stiga till 8,5 procent under 2024. BÄda arbetslöshetstalen kan jÀmföras med de 7,3 procent som arbetslösheten uppgick till i oktober enligt SCB.
"Pandemin har gjort att lÄngtidsarbetslösheten har ökat vilket varit en bestÄende utmaning", skriver OECD i rapporten.
Negativ syn
Organisationen noterar Àven hushÄllens negativa syn pÄ ekonomin, och inflationstrycket som urholkar köpkraften.
Inflationen vÀntas dock backa till 5,1 procent under 2023 och uppgÄ till 2,2 procent under 2024 i nÀrheten av Riksbankens inflationsmÄl pÄ 2,0 procent. HushÄllens samlade skuldsÀttning ses ocksÄ som ett orosmoment liksom situationen för fastighetsbolagen i takt med att styrrÀntan nu har skruvats upp av Riksbanken.