Så lurar hjärnan på dig pensionsångest

Pensionen – avlägsen och diffus, men skräckinjagande låg jämfört med lönen. Den som i medelåldern står med sitt orange kuvert i handen kan lätt känna hur obehaget krullar sig längs ryggraden. Men så behöver de allra flesta inte känna, enligt valcentralen Collectum, som har hand om pensionsval för tjänstemännen.

Deras färska rapport visar att en 40-årig tvåbarnsförälder har ungefär 10 000 kronor mer i utgifter per månad än en pensionerad 66-åring. Det handlar framför allt om kostnader för barn, men också om lägre utgifter för sådant som boende och mat, och slutbetalda studielån.

– Vi vill få debatten mer nyanserad. Alla är överens om att pensionen är lägre, men det är också utgifterna, säger Tomas Carlsson, pensionsexpert på Collectum.

Okej ekonomi

Visst finns det många som verkligen har svårt att leva på sin pension, men det gäller inte majoriteten, förklarar han.

– Vår undersökning visar att åtta av tio pensionärer tycker att de har en bra ekonomisk situation.

Collectum vill därför hyfsa till diskussionen om fattigpensionärer så att den inte skapar oro i onödan, och att vi i stället koncentrerar oss på rätt problem. Som fattigpensionärerna som haft mycket låga inkomster och nu har svårt att klara sig på sin pension, och de som nu är i 25-årsåldern, och som kommer att få mycket låga kompensationsgrader då de om 40–50 år ska pensionera sig, tycker Tomas Carlsson.

Men oavsett hur det ligger till med pensionsnivåerna så kommer vi ändå att uppleva skillnaden som en förlust då vi jämför med lönen, förklarar Richard Wahlund, professor i företagsekonomi vid Handelshögskolan i Stockholm, och som inriktat sig på medier och ekonomisk psykologi.

– För väldigt många ligger pensionen långt bort, och vi funderar inte så mycket på den. Det är också svårt att få oss att pensionsspara. När vi har lön så vänjer vi oss vid den lönenivån, säger Richard Wahlund.

Hatar att förlora

Han förklarar att begreppet förlustaversion innebär att vi avskyr en förlust mer än vi gläds över en vinst. Tio förlorade kronor är helt enkelt mer värda för oss än tio vunna kronor.

Vår hjärna är också funtad så att vi har olika mentala konton, förklarar han, och exemplifierar med att vi glatt betalar 60 kronor för en öl på krogen, men aldrig skulle betala samma summa för en öl i butiken. På samma sätt är det med lönen och sparandet.

– Vi ser det som pengar på olika konton. Lönen är mer kortsiktig än sparandet.

Då vi tittar på vad vi får i pension ser vi bara skillnaden gentemot lönen, även om vi varit sparsamma och satt undan pengar för pensionen och har ett sparkapital tänkt att leva på, förklarar han.

– Då slår förlustaversionen till. Även den som inte sparat upplever förlustaversion, men då i förhållande till vad de kunde haft omde hade sparat.

Lägre kostnader

Samtidigt är det så att de flesta faktiskt får lägre fasta kostnader som pensionärer. Vi kanske inte behöver resa till arbetet, köpa lunch på jobbet eller lika dyra arbetskläder. Vi kanske också har amorterat ned våra bostadslån eller flyttat till billigare bostäder.

– De pengarna ser man inte. Vi värderar förlusten av inkomst mer än de pengar vi sparat in genom lägre kostnader.

Frågan är hur vi kan undgå att låta våra hjärnor göda vår pensionsoro, när ändå så pass många pensionärer upplever att de klarar sig rätt okej på sina pengar.

– Ja, man skulle kunna göra en budget, i alla fall en månad, för att se vad man har för kostnader i förhållande till inkomsten både då man arbetar och är pensionär. Det är ett sätt att förstå sin ekonomi. Men det är svårt. Även jag, som så väl vet hur förlustaversion fungerar, låter mig dras med av den, säger Richard Wahlund.