Produktionskedjan inom mode Àr komplex och i dag vet de flesta inte vilken miljöpÄverkan klÀderna de köper har. Erik Valvring, projektledare och innovationsstrateg vid Science Park BorÄs, beskriver transparens som ett konkurrensmedel.
ââVi kan inte konkurrera med lĂ„glönelĂ€nderna om pris, sĂ„ vad kan vi konkurrera med? I takt med att medvetenheten om hĂ„llbarhet ökar, ökar ocksĂ„ trycket för att redovisa produktionskedjan.
"Mikrofabriker" Àr ett samarbete mellan Science Park BorÄs och Automation Region och tittar pÄ produktionen i alla led. GÄr det att anvÀnda tekniken för att minska överproduktion? För att uppgradera eller laga plagg? Kan man sy och sticka med hjÀlp av robotar?
Hitta lösningar
Syftet Àr att hitta lösningar för hur man med hjÀlp av automation och digitalisering kan skapa en lönsam textilproduktion i Sverige.
ââFör oss Ă€r det hĂ€r ett strategiskt projekt och nĂ„gonstans en möjlighet att plocka tillbaka textilproduktion till Sverige, sĂ€ger Erik Valvring.
ââVi undersöker vad vi skulle kunna göra â inte som förr â utan med hjĂ€lp av de fantastiska nya tekniker som finns.
Catarina Berglund, projektledare frÄn Automation Region, understryker att det inte handlar om att robotar ska ta över jobben.
ââAutomation och digitalisering tar inte bort jobben. Jobb försvinner inte, men uppgifter gör det. Det handlar om att ta tillvara kompetens.
Ăkad transparens
En del av projektet har kommit sÄ lÄngt att resultatet snart finns i butik. Snart lanseras en kollektion frÄn en stor svensk klÀdkedja dÀr kunderna kan lÀsa av de enskilda plaggens miljöpÄverkan via en tagg. Med blockchainteknologi har man skapat transparens och spÄrbarhet i modekedjan.
ââDet blir ett test för att se om konsumenter Ă€r beredda att betala mer för den typen av plagg, sĂ€ger Ellen FlybĂ€ck, som Ă€r projektledare frĂ„n Science park BorĂ„s.
ââVi har mĂ€tt produktionens miljöpĂ„verkan in i minsta detalj. Det Ă€r allt frĂ„n hur mĂ„nga gĂ„nger personalen kör diskmaskinen varje dag och om de cyklar eller Ă„ker bil till jobbet, berĂ€ttar Ellen FlybĂ€ck.
Sömmerskans roll
En viktig del av textilproduktion Àr förstÄs sömnaden som lÀnge varit svÄr att lösa tekniskt. Textil Àr ofta mjukt, sladdrigt och svÄrt att greppa för en robot och mÄnga moment i produktionen har dÀrför varit manuella.
ââVi tittar pĂ„ sömmerskans roll och om den gĂ„r att digitalisera. Historiskt har det inte funnits nĂ„gon sĂ„dant behov för att man har alltid kunna flytta produktionen till lĂ„glönelĂ€nder, sĂ€ger Ellen FlybĂ€ck.
Samtidigt finns det automation för sömnad inom till exempel fordonsindustrin. Nya perspektiv och kunskapsöverföring mellan omrÄdena textil och automation Àr det som för projektet framÄt.
ââDet handlar om att hitta lösningar med befintlig teknik. Maskinerna som syr bilklĂ€dsel har haft inriktning pĂ„ automation medan en symaskin inte har det, sĂ€ger Mathias BrĂ€ck som Ă€r innovationstekniker.
ââInom viss industri anvĂ€nder man vibrationssensorer för att förutsĂ€ga problem. GĂ„r det att applicera pĂ„ symaskin? Det skulle öka effektiviteten om man kunde undvika produktionsstopp och hĂ„llbarheten om man kan minska materialspill.
Lokal produktion ökar flexibiliteten, ett viktigt konkurrensmedel i en bransch som Àr anpassad till stora globala kvantiteter. NÀrheten innebÀr kortare transportstrÀckor vilket i sin tid sparar tid och minskar miljöpÄverkan.
Skapa nÀtverk
En del av Mikrofabriker Àr att samla de svenska textilproducenterna i ett nÀtverk för att samordna kapaciteten och se hur de kan ta hjÀlp av automation.
Ăven om den storskaliga produktionen försvann utomlands i samband med tekokrisen pĂ„ 1960- och 70-talet finns det mĂ„nga mindre producenter kvar.
ââProduktionen som finns kvar Ă€r för att tillverka plagg som hĂ„ller lĂ€nge, sĂ€ger Ellen FlybĂ€ck, som understryker att det handlar om större produktion, inte bara att lappa och laga.
ââDet Ă€r mycket specialsömnad och den kunskapen Ă€r vĂ€rdefull.
Erik Valvring sÀger att det finns ett stort intresse frÄn de stora företagen att komma i kontakt med de svenska producenterna. Branschen Àr medveten om miljömÄlen i Agenda 2030.
ââVi kan inte hĂ„lla pĂ„ med fast fashion fram till Ă„r 2030. DĂ„ nĂ„r vi aldrig mĂ„len, sĂ€ger han.