Swedbank har låtit den oberoende sajten Matpriskollen undersöka prisutvecklingen på en vanlig julkasse med runt 100 vanliga matvaror som många brukar vilja ha till julen. Skinka, ostar och chokladaskar, bland annat, men också sådant som grädde och clementiner.
Det visar sig att matkassen har ökat i pris med ungefär 14 procent jämfört med förra året. Julmaten i kassen som Swedbank har plockat ihop går lös på nästan 4 000 kronor, medan samma varor kostade runt 3 500 kronor i fjol.
Julmat har inte ökat mest
Men även om julmaten blir dyrare i år så är det inte just de traditionella julrätterna som ökat allra mest i pris, enligt Matpriskollen, som löpande följer prisutvecklingen på över 40 000 artiklar hos de större kedjorna. Matpriserna i övrigt har stigit 15,1 procent på ett år.
– Det är sådant som mejeriprodukter som ökat mest, säger Ulf Mazur, vd och grundare av Matpriskollen.
Godis har dock inte ökat så mycket, och inte heller fläsket.
– Jag tror att det kommer ökningar nästa år, säger Ulf Mazur.
Fast nu är det ju inte bara maten som har blivit dyrare. Elpriser, boräntor, drivmedel och allt annat har också dragit iväg, och frågan är hur det påverkar vår julefrid.
Swedbank har låtit Kantar Sifo fråga drygt 3 000 svenskar om de ekonomiska planerna för julfirandet. Det visar sig att var tredje kommer att dra ned på julexcesserna.
– Många säger nu att de ska dra ned på julfirandet, men vi får se hur det blir. Man brukar ju säga så före jul, säger Arturo Arques, privatekonom på Swedbank.
Fast han berättar att Swedbank redan ser i sin data över kortköp att svenskarna har börjat handla mindre. Omsättningen är densamma som i fjol, men inflationen har gjort att priserna har stigit. Därmed blir det en minskning på totalen, förklarar han.
– Det ser ut som om många drar ned på annat för att ändå kunna fira jul.
Trots att priserna stiger och julfirandet blir dyrare så har de allra flesta ändå råd, konstaterar han. Även om det svider.
– Fyra av fem hushåll har goda marginaler. De har pengarna, men måste göra en prioritering.
En femtedel med små marginaler
Värre är det för dem som har det allra sämst ställt ekonomiskt.
– En femtedel av hushållen lever med små eller inga marginaler, säger han.
Det är till exempel pensionärer, långtidssjuka och ensamstående med barn. Många av de ensamstående är kvinnor, som tjänar mindre än män, konstaterar han.
– De har det riktigt tufft. Många säger att de får dra ned på sådant som semesterresor. Men vad ska de här dra ned på? De har aldrig kunnat åka på semester.
Julen blir kanske inte så lyxigt glittrande i år, men det gäller även vardagen. Nu går vi dessutom in i en lågkonjunktur, konstaterar Arturo Arques.
– Många hushåll ha marginaler, det är bra. Vi ser också att arbetslösheten håller sig ganska bra, än så länge. Och staten har goda finanser, det är bra, säger Arturo Arques.
