Finländsk ekonomi klarade krisen bättre

Det går inte att prata om någon vinnare i det här läget, anser Robert Bergqvist. Snarare går det att peka på olika grader på förlorarskalan och för de flesta länder handlar det om historiska BNP-ras som noterats.

I Danmark sjönk bruttonationalprodukten (BNP) 7,4 procent under andra kvartalet, jämfört med det första. För Finlands del blev fallet 3,2 procent. I förra veckan kom siffran för Sverige – minus 8,6 procent.

– Om någon vecka får vi in Norge. Då har vi sista pusselbiten för de nordiska länderna. Men det ser ut som de nordiska länderna har klarat sig bättre än övriga Europa, säger Robert Bergqvist.

Senare i augusti kommer även siffror för Island.

Finland sticker ut

Det stöts och blöts huruvida den svenska mer öppna strategin har varit bättre för ekonomin än de mer långtgående nedstängningarna av samhällena som gjordes i grannländerna. För Sveriges del pekas exportberoendet ut som en förklaring till det historiska raset.

Robert Bergqvist tycker dock inte att det är relevant att stirra sig blind på enbart andra kvartalet.

– Det är nästan bättre att titta över två kvartal. Då hamnar Sverige och Danmark ganska nära varandra. Vad gäller Finland har jag svårt att peka på varför fallet blev så begränsat. Nu blev det drygt tre procent fall på kvartalet men de gick tidigare in i recessionen.

– Finland sticker ut. Det man har pratat om är att man har haft en högre beredskap på att ställa om.

Totalt sett under första halvåret föll Finlands BNP med runt 5 procent och Danmarks ekonomi krympte omkring 9 procent. För Sverige, som hade en svag tillväxt under första kvartalet, blev fallet runt 8,5 procent jämfört med BNP-nivån vid årsskiftet.

– Min bild är att ekonomierna träffades som hårdast i månadsskiftet mars/april. Vissa länder såg effekter redan under första kvartalet och för andra kom det först i april, säger Bergqvist.

Bättre än EU

Jämfört med EU där BNP föll med 15 procent under första halvåret har de nordiska länderna klarat sig betydligt bättre. En mer diversifierad industristruktur och ett mindre beroende av tjänstesektorn och turismsektorn är en del av förklaringen, enligt Bergqvist. Han tror också att det spelar in att de nordiska länderna har kommit längre i digitaliseringen än många andra länder i Europa.

Samtidigt påpekar han, som många andra, att det är tidigt att göra jämförelser då de data som kommer nu ännu är att se som preliminär.

– Statistikbyråer världen över varnar för hur svårt det är att mäta vad som faktiskt händer i våra ekonomier. Vi vet inte vad slutfacit kommer att bli, säger Robert Bergqvist.