Reklamtröttheten breder ut sig

Trött pÄ reklam i tv:n och pÄ nÀtet? NÀstan sex av tio Àr negativt instÀllda till reklam enligt en Novusundersökning gjord av Sveriges annonsörer.

Drygt en femtedel, 21 procent av de tillfrÄgade, uppger att de Àr mycket negativa till reklam i en undersökning gjord av branschorganisationen Sveriges annonsörer och Novus. Arkivbild.

Drygt en femtedel, 21 procent av de tillfrÄgade, uppger att de Àr mycket negativa till reklam i en undersökning gjord av branschorganisationen Sveriges annonsörer och Novus. Arkivbild.

Foto: Fredrik Sandberg / TT

Ekonomi, nÀringsliv & finans2020-09-02 08:15

Reklamtröttheten blir allt större, dessutom blir folk alltmer negativt instÀllda. Andelen som anser sig vara "mycket negativ" till reklam har ökat till 20 procent jÀmfört med 18 procent Äret innan.

Att nu 59 procent av de tillfrÄgade har en ganska eller mycket negativ instÀllning till reklam och att den nivÄn i princip Àr oförÀndrad Àr i sin tur mycket oroande, enligt Hanna Riberdahl, vd för intresseorganisationen Sveriges annonsörer som gjort underökningen under 15 Ärs tid.

Hög reklamtrötthet

– Problemet med den hĂ€r höga reklamtröttheten och att det Ă€r sĂ„ mĂ„nga som inte gillar reklam Ă€r att det blir ytterligare en barriĂ€r och Ă€nnu svĂ„rare för företagen att fĂ„ en effekt för att nĂ„ ny konsumenter och fĂ„ en lönsamhet, sĂ€ger hon till TT.

– Den stora dramatiska skillnaden Ă€r dock att de som sĂ€ger sig gilla reklam har minskat frĂ„n 44 procent 2004 till bara tolv procent nu.

Mest irritation vÀcker reklam i linjÀr tv liksom digitala play-tjÀnster och internetsajter. Sju av tio uppger att man skulle betala extra för att fÄ tillgÄng till reklamfria tjÀnster.

– Man har minskat investeringarna i kreativ reklam och i stĂ€llet byggt kortsiktig reklam som trĂ€nger sig pĂ„. Bara för att jag varit inne pĂ„ en nĂ€tsida sĂ„ blir jag förföljd av reklam och det Ă€r mĂ€ngden i kombination med budskapet "kom och köp" som skapar irritation och trötthet. Jag vill inte se budskapet igen, sĂ€ger Hanna Riberdahl.

Minskad marknadsföring

De senaste Ären har exempelvis spelreklam ifrÄgasatts och begrÀnsningar har ocksÄ gjorts gÀllande hur bolagen ska fÄ annonsera i bland annat dagstidningar. I coronatider har dock samtidigt all form av marknadsföring minskat nÀr bolag blivit mera restriktiva i sin annonsering.

– Det hĂ€r Ă€r inget man vĂ€nder i en handvĂ€ndning och vi har samlat branschen. Det viktigaste för företagen Ă€r att man skapar utrymme för genomarbetad och kreativ reklam. NĂ€r det gĂ€ller byrĂ„erna sĂ„ mĂ„ste de stödja företagen och visa varför det hĂ€r Ă€r sĂ„ viktigt.

TT: Men i en tuffare ekonomisk vardag för mÄnga företag, kommer det verkligen att ske?

– Det Ă€r en högst relevant frĂ„ga och det finns en risk men de som har möjlighet att bygga pĂ„ sitt varumĂ€rke och vĂ„gar investera under kris har bĂ€ttre förutsĂ€ttningar, det har visat sig historiskt, sĂ€ger Hanna Riberdahl.

Fakta: Undersökningen kring reklam

59 procent av de tillfrÄgade Àr negativ till reklam.

Andelen "mycket negativ" har ökat till drygt 20 procent enligt Sveriges annonsörers och Novus Ärliga undersökning.

En av tio av de tillfrÄgade Àr ganska eller mycket positiv till reklam.

Sju av tio betalar gÀrna extra för att fÄ tillgÄng till reklamfria tjÀnster.

77 procent Àr negativt instÀlld till reklam i linjÀr tv medan 71 procent Àr det nÀr det gÀller exempelvis Youtube.

Mest positiv till reklam Àr man i samband med bio (27 procent) och dÀrefter magasin i pappersformat.

Undersökningen omfattar 2 141 personer mellan 18 och 79 Ă„r.

KÀlla: Sveriges Annonsörer

SĂ„ jobbar vi med nyheter  LĂ€s mer hĂ€r!