Reklamtröttheten blir allt större, dessutom blir folk alltmer negativt instÀllda. Andelen som anser sig vara "mycket negativ" till reklam har ökat till 20 procent jÀmfört med 18 procent Äret innan.
Att nu 59 procent av de tillfrÄgade har en ganska eller mycket negativ instÀllning till reklam och att den nivÄn i princip Àr oförÀndrad Àr i sin tur mycket oroande, enligt Hanna Riberdahl, vd för intresseorganisationen Sveriges annonsörer som gjort underökningen under 15 Ärs tid.
Hög reklamtrötthet
ââProblemet med den hĂ€r höga reklamtröttheten och att det Ă€r sĂ„ mĂ„nga som inte gillar reklam Ă€r att det blir ytterligare en barriĂ€r och Ă€nnu svĂ„rare för företagen att fĂ„ en effekt för att nĂ„ ny konsumenter och fĂ„ en lönsamhet, sĂ€ger hon till TT.
ââDen stora dramatiska skillnaden Ă€r dock att de som sĂ€ger sig gilla reklam har minskat frĂ„n 44 procent 2004 till bara tolv procent nu.
Mest irritation vÀcker reklam i linjÀr tv liksom digitala play-tjÀnster och internetsajter. Sju av tio uppger att man skulle betala extra för att fÄ tillgÄng till reklamfria tjÀnster.
ââMan har minskat investeringarna i kreativ reklam och i stĂ€llet byggt kortsiktig reklam som trĂ€nger sig pĂ„. Bara för att jag varit inne pĂ„ en nĂ€tsida sĂ„ blir jag förföljd av reklam och det Ă€r mĂ€ngden i kombination med budskapet "kom och köp" som skapar irritation och trötthet. Jag vill inte se budskapet igen, sĂ€ger Hanna Riberdahl.
Minskad marknadsföring
De senaste Ären har exempelvis spelreklam ifrÄgasatts och begrÀnsningar har ocksÄ gjorts gÀllande hur bolagen ska fÄ annonsera i bland annat dagstidningar. I coronatider har dock samtidigt all form av marknadsföring minskat nÀr bolag blivit mera restriktiva i sin annonsering.
ââDet hĂ€r Ă€r inget man vĂ€nder i en handvĂ€ndning och vi har samlat branschen. Det viktigaste för företagen Ă€r att man skapar utrymme för genomarbetad och kreativ reklam. NĂ€r det gĂ€ller byrĂ„erna sĂ„ mĂ„ste de stödja företagen och visa varför det hĂ€r Ă€r sĂ„ viktigt.
TT: Men i en tuffare ekonomisk vardag för mÄnga företag, kommer det verkligen att ske?
ââDet Ă€r en högst relevant frĂ„ga och det finns en risk men de som har möjlighet att bygga pĂ„ sitt varumĂ€rke och vĂ„gar investera under kris har bĂ€ttre förutsĂ€ttningar, det har visat sig historiskt, sĂ€ger Hanna Riberdahl.