Sparares riskvilja ökar nÀr börsen gÄr bra. NÀr allt gÄr upp, som nu, hakar vi gÀrna pÄ och stoppar sparpengarna i bÄde aktier och fonder med hög risk, förklarar Shoka à hrman, sparekonom pÄ SPP.
ââSmĂ„sparare köper ofta dĂ„ börsen stĂ„r pĂ„ topp. DĂ„ ökar vĂ„r riskvilja. Vi ser det nu nĂ€r sĂ„ mĂ„nga strömmar till börsen, sĂ€ger hon.
Yngre generationer har inte varit med om nÄgon kris Ànnu, förutom pandemin, förklarar hon. De kan vara mer riskbenÀgna Àn Àldre, som levt igenom flera kriser.
Men kriser kan ocksÄ göra oss mer försiktiga. Kanske nÄgra brÀnde sig i fjol dÄ börsen rasade kraftigt för ett Är sedan. Men sedan dess har börsen gÄtt upp kraftigt igen.
Ăva riskviljan
ââMan kan öva upp sig nĂ€r det gĂ€ller riskvilja.
Fast för det mesta, dÄ vi sitter vid sparappen eller hos en rÄdgivare och ska vÀlja hur vÄra sparpengar eller vÄr pension ska placeras, och fÄr frÄgan vilken risknivÄ vi vill ha, sÄ tycker nog mÄnga att frÄgan Àr svÄr. "VadÄ risk, mina pengar mÄste vÀl placeras sÄ att de Àr sÀkra?". Shoka à hrman berÀttar att hon har jobbat lÀnge med rÄdgivning till sparkunder, och förstÄr att frÄgan verkligen Àr knepig.
ââRisk Ă€r sĂ„ komplext. Vi ekonomer kan mĂ€ta risk, men det kan inte vanliga sparare.
En högre risk innebÀr ofta större chans att fÄ bÀttre avkastning. En lÄg risk innebÀr oftast tryggt och sÀkert sparande, men kanske inte sÄ mycket avkastning.
ââMan mĂ„ste titta pĂ„ sin egen person, Ă€r jag en person som gillar risk? Man behöver kĂ€nna sig sjĂ€lv, sĂ€ger hon.
Hon tycker att man ska frĂ„ga sin rĂ„dgivare om det vĂ€rsta scenario som kan intrĂ€ffa vid olika risknivĂ„er â om man exempelvis har ett sparkapital pĂ„ 100 000, hur mycket kan man förlora vid lĂ„g, medel eller hög risk?
ââDe ska kunna svara pĂ„ det.
Men att inte vÄga ta risk Àr ocksÄ en risk, förklarar hon. Den som bara vÀljer lÀgsta risknivÄn för alla sina pengar fÄr inte sÄ mycket till avkastning. Hon berÀttar att kvinnor ofta Àr mindre riskbenÀgna Àn mÀn, och att det ocksÄ syns i resultatet av sparandet.
ââDet kan skilja flera hundra tusen för samma insĂ€ttning beroende pĂ„ vilken risknivĂ„ man vĂ€ljer.
Sprid riskerna
Hennes bÀsta tips Àr att sprida sina egna risker sÄ mycket man kan.
ââDela upp pengarna. Beroende pĂ„ vad pengarna sparas till kan man vĂ€lja olika risknivĂ„er.
Om pengarna kan behövas snart Àr det bÀst med lÄg risknivÄ, förklarar hon. För pengar som sparas pÄ lÄng sikt kan dÀremot en högre risknivÄ vara bÀttre, sÀrskilt om man mÄnadssparar.
ââDĂ„ behöver man inte tajma marknaden. Man sĂ€tter in lite i taget, och det fĂ„r inte sĂ„ stor betydelse vad man köpt för. Man har tiden pĂ„ sin sida.
Börsen gÄr bÄde upp och ned, sÄ har det alltid varit, konstaterar hon.
ââSparare sprang i panik vid exempelvis brexit och för ett Ă„r sedan, dĂ„ pandemin slog till. Men sĂ„ kommer en Ă„terhĂ€mtning.
Hennes rÄd Àr dÀrför att att satsa sÄ mycket som möjligt pÄ spridning.
ââJa, sprid bĂ„de tiden för insĂ€ttningar, typ av investeringar, marknader du Ă€r investerad i och risknivĂ„er. DĂ„ minskas risken totalt sett, och man behöver inte ha sĂ„ mycket kunskap sjĂ€lv om risknivĂ„erna, sĂ€ger Shoka Ă hrman.
| Januari 2021 | Januari 2020 | Februari 2021 | Februari 2020 | Mars 2021 | Mars 2020 | |
| Aktiefonder | 23,1 miljarder kronor | 19,1 miljarder kronor | 9 miljarder kronor | -15,8 miljarder kronor | 18,5 miljarder kronor | -80,2 miljarder kronor |
| Blandfonder | 761 miljoner kronor | 2,4 miljarder kronor | 960 miljoner kronor | -1,9 miljarder kronor | 3,1 miljarder kronor | -27,5 miljarder kronor |
| LÄnga rÀntefonder | - 2,6 miljarder kronor | -1,4 miljarder kronor | 1,1 miljarder kronor | 6,7 miljarder kronor | 378 miljoner kronor | -21,6 miljarder kronor |
| KÀlla: Fondbolagens förening |