Växande intresse för trögstartad boendeform

På ett år har antalet färdigställda ägarlägenheter fördubblats. I juli i år fanns 2 339 ägarlägenheter registrerade i fastighetsregistret i Sverige, vilket innebär en ökning med drygt 1 000 stycken, enligt en sammanställning gjord av fastighetsrådgivaren Svefa. Och fler projekt är på gång.

– Det är från låga nivåer men från vintern 2019 till sommaren 2020 har det tagit ett skutt. Det sammanfaller med att bostadsmarknaden bromsar in för bostadsrätter och utvecklarna ser sig om efter nya boendeformer, säger Helena Dalhamn, affärsområdeschef för samhällsbyggnad och fastighetsutveckling på Svefa.

Ägarlägenheter finns spridda över landet, men flest finns i Stockholm.

– Det är i Stockholm det stora tillskottet har kommit. Förra året låg Västra Götaland i topp. Samtidigt fortsätter också trenden med ägarlägenheter i landsbygdskommuner med besöksnäring, som fjällen, säger Helena Dalhamn.

Äger hela lägenheten

Den som köper en ägarlägenhet blir ägare till 100 procent av bostaden till skillnad från en bostadsrätt där man blir delägare i en bostadsrättsförening och köper en rätt att bo. Gemensamma ytor i en fastighet med ägarlägenheter brukar skötas genom att lägenhetsägarna bildar en samfällighetsförening, vilket kan liknas vid ett radhusområde.

Ägarlägenheterna är generellt dyrare att köpa jämfört med motsvarande storlek på en bostadsrätt. Men det motiveras av att ägarna inte behöver vara med och betala på gemensamma lån och därför har lägre månadsavgift.

I JM:s pågående projekt på Liljeholmskajen i Stockholm finns lägenheter från 35 kvadratmeter till 137 kvadratmeter med prislappar från 3,1 miljoner kronor till 14 miljoner kronor.

Kan hyra ut

I och med att man blir ägare till hela bostaden har man också en fri rätt att hyra ut bostaden, vilket brukar lyftas som en fördel med boendeformen och avspeglar sig till viss del i vilka som köper lägenheterna.

– Den vanligaste köparen är en vanlig bostadskonsument som ser fördelar både med det direkta ägandet men framför allt med lite lägre kostnader, säger Olof Pettersson Herold konceptansvarig för ägarlägenheter på JM.

Han ser också lite nya kundgrupper, som föräldrar som köper ett framtida boende till barnen som de kan hyra ut tills det är dags för barnet att flytta hemifrån.

– Det finns naturligtvis några som köper för att hyra ut men merparten är ändå sådana som avser använda bostaden, åtminstone senare, säger Olof Pettersson Herold.

Omkring 70 procent av dem som köper ägarlägenheter är privatpersoner, enligt Svefa.

Efterfrågan ökar

År 2009 ändrades lagstiftningen för att möjliggöra för byggandet av ägarlägenheter för att öka mångfalden på bostadsmarknaden och få fler bostäder att byggas. I många andra länder, som i Norge, är ägarlägenheter sedan länge en vanlig boendeform.

Att bostadsrätten har en sådan stark ställning på den svenska bostadsmarknaden, samt trögrörliga regler lyfts som några anledningar till att det har tagit tid att få i gång utvecklandet av ägarlägenheter.

– Men jag tror att det absolut finns en plats för det på marknaden. Det borde finnas utrymme för det att växa, säger Tor Borg, analytiker på Boverket.

I takt med att projekten kommer på plats märker utvecklarna av en ökad efterfrågan.

– Marknaden kanske inte är helt mogen, man är inte van vid det här. Men det finns en stor efterfrågan. Det hör vi när vi pratar med utvecklarna, säger Helena Dalhamn.

JM har planerade och pågående projekt till 1 250 lägenheter inom en fyraårsperiod.

– Det vi ser nu är att efterfrågan är större än tillgången, säger Olof Pettersson Herold.