Man kan ha låg ämnesomsättning utan att för den skull ha dåliga sköldkörtelvärden. Det kallas vävnadshypotyreos och ligger på cellnivå. Det förklarar Helena Rooth Svensson, pensionerad specialist i allmänmedicin.

– Forskning visar till exempel att hjärtsvikt kan bero på för lite aktivt sköldkörtelhormon i hjärtvävnaden, medan värdena på sköldkörtelhormonerna i blodet är normala.

Vården tittar i första hand på hur mycket T3, T4 och TSH som finns i blodet, men detta avslöjar inte hur mycket hormoner som når cellerna. Man utgår från statistiska värden och om patienten håller sig inom referensvärdet så räknas hen som frisk.

Helena Rooth Svensson tror inte på fasta referensvärden, då vad som är ”normalt” kan variera – både över tid och från person till person.

– Jag tycker man ska titta på patientens symptom och behandla utifrån det.

Det har tagit henne många år att läsa in sig på ämnet. Hon har bland annat skrivit en bok och engageras som föreläsare, ändå avfärdas hon av läkarkollegor.

– Jag har blivit kallad hokus-pokus-läkare. De menar att jag har fel när jag inte strikt håller mig till gamla dogmer utan förespråkar ett paradigmskifte.

Hon menar att det finns mycket kunskap att tillgå, men att den inte når fram här i Sverige.

– Det finns nästan inga läkare som är intresserade av att ta till sig kunskapen. Det är väl enklare att fortsätta titta på TSH, utan att bry sig om hur patienten mår, säger hon.

Vad tror du det beror på?

– Att möta trötta patienter med bred symptomflora och normala laboratorievärden är frustrerande för läkare, som är beroende av avvikande blodprover för att kunna ställa diagnos.

Har man symptom trots att man äter Levaxin så kan det, enligt forskning, bero på att behandlingen får motsatt verkan på cellnivå: det som ska bota låg ämnesomsättning kan ge låg ämnesomsättning inne i cellerna.

I dessa fall kan man ofta lindra symptomen genom att ge en kombination av T4 (Levaxin) och T3 (Liothyronin). Eller ännu hellre NDT, eftersom det är mer likt våra egna hormoner.

Varför är det så svårt att få NDT utskrivet?

– Att göra en licensansökan om att få skriva ut det är mycket tidskrävande för läkaren. Dessutom är det lite svårare att ställa in rätt dos. Kostnaderna är också betydligt högre än för Levaxin.

Samtidigt uppgår kostnaderna för de 46 000 sköldkörtelsjuka svenskar som inte kan arbeta, till omkring 6,6 miljarder per år (enligt Sifo).

– Det här är en folksjukdom av gigantiska mått. Den kostar samhället enorma summor – för att inte tala om mänskligt lidande.

Antalet sköldkörtelsjuka ökar hela tiden, både i Sverige och i resten av världen.

– Det beror bland annat på alla kemikalier som kommer in i våra celler och stör hormonerna, säger Helena Rooth Svensson.

Hon berättar att det i länder som USA, Holland och Tyskland finns mängder av forskning om fenomenet, som kallas ”thyroid disrupting chemicals”. Och hon drar en parallell till plasterna som förgiftar våra hav.

– Samma föroreningar drabbar våra celler och rubbar ämnesomsättningen.

Fotnot: Vi har vid upprepade tillfällen försökt nå ansvariga specialistläkare inom Region Östergötland. Ingen av dem har återkopplat, utan via pressjouren låtit meddela att det inte finns tid för en intervju.