Monica Funge
Eva Edström
Oj vilken spännande kartong! Vad kan den innehålla?
Eva Edströms hund Glory Glamour sniffar intresserat och hoppfullt på tårtkartongen Corren har med sig och följer matte till köksbänken.
-- Barnen, nu är det fika!
Eva hinner inte mer än ropa förrän det börjar dunsa i trappan och fyra minst lika förväntansfulla barn kommer in i köket där det dukats upp med kaffe och saft. Fast de får vänta ett par ögonblick. Det är ju Evas vän Monica som firas och därför får hon äran att skära första biten.
-- Vi träffades när vi båda läste i Linköping. Jag växte upp i Sundsvall och kom hit 1984 när jag började läsa till arbetsterapeut, säger Eva.
-- Och jag kommer från Gotland från början, men flyttade hit för att läsa till lärare, fyller Monica i och tittar ut genom köksfönstret där hennes sto Odette går och betar tillsammans med Evas valack Klasse, eller Champion of Class, som han egentligen heter.
Att hästarna syns från fikabordet känns rätt passande, eftersom det var intresset för hästar som förde dem samman.
-- Jag bodde i samma studentkorridor som en kompis till Eva. När han hörde att jag var intresserad av hästar passade han på att sammanföra oss.
Moncia gick med i Linköpings akademiska ridklubb där Eva var ordförande. De tränade hoppning och dressyr och passade på att åka utomlands för att tävla.
-- Till stor del handlade det om att komma ut, ha roligt och träffa andra studenter. Ofta var det riktigt stora partyn efter tävlingarna, skrattar Eva.
-- I dag är vi som var med i klubben då rätt utspridda, men det händer att vi går samman och träffas.
Monica och Eva fortsatte dock att hålla ihop. Istället för att återvända till Sunds-vall och Gotland stannade de kvar i Linköpingsområdet. I dag är de grannar i Arnebo, som ligger inbäddat i grönskan strax norr om Brokind.
-- När Eva flyttade hit 1991 och skaffade ett stall, så följde mina hästar med. Min man och jag bosatte oss här ett par år senare när det blev ett hus ledigt.
När de får frågan om hur vänskapen utvecklats, så svarar de att det har blivit mera vardag. Från att ha varit kompisar som gick på fester och gjorde roliga saker ihop, har de blivit riktiga vänner som finns till för varandra i vått och torrt. De har varit med om varandras bröllop och barnens dop. Eftersom de är lika gamla har de firat alla jämna födelsedagar tillsammans. Samtidigt har de fungerat som varandras säkerhetsventil under jobbiga perioder.
-- Jag skulle inte klara mig utan Monica. En del saker pratar man hellre om med en tjejkompis, än med sin man. Det är jätteskönt att ha en bästis som man både kan prata och vara tyst med.
Vänskapen har också en praktisk sida som till stor del handlar om barnen och hästarna.
-- Tidigare träffades vi nästan varje dag och red ut tillsammans. Men nu är det mer så att vi hjälper varandra med skötseln i stallet, säger Eva.
-- Fast vi träffas fortfarande så gott som dagligen när vi hämtar varandras barn på fritids. Vi slutar tidigt varsin dag i veckan och då följer alla barnen med hem till den som är ledig, säger Monica och stoppar sista tårtbiten i munnen.