Blott 62 år gammal gick Anna Nyblin Brumans älskade mamma bort i sviterna efter alzheimer. En sjukdom som drabbade henne redan när hon var 58 år, och med ett skoningslöst förlopp.
– Bakning var min och mammas grej. Jag har många bilder på mig själv som liten, med mjöl överallt. Hon lät mig hållas i köket och komiskt nog var jag ofta iklädd läppstift. Det fick inte hamna i mungiporna, för då ser man ju ut som en clown sa mamma, så på bilderna plutar jag med munnen för att undvika det, minns Anna.
Mamma Beryls liv var tufft. Hon föddes oönskad i en missbrukarfamilj, lämnades bort en tid och kom tillbaka till sin familj igen.
– Hennes stora dröm var att bli hemkunskapslärare, men min mormor motsatte sig det.
Beryl och Anna bakade ofta. Beryls syndiga ostgifflar, bästa vetebullarna, Majs sockerkaka, spröda vaniljdrömmar, chokladsnitt, enkla limpan . . . alla recept finns noga nedplitade i mammans receptbok.
Bland bakformar, mjöl och gamla handskrivna recept fulla av kommentarer, degfläckar och barnklotter fick Anna i små portioner ta del av sin mammas liv. Det var endast vid just dessa tillfällen som hon lättade sitt hjärta om den svåra barndomen.
Så kom bakningen och recepten i sig att bli till något mycket större, ja, rent av livsviktigt. Ett sätt för en mor att låta sitt liv rinna vidare till sin dotter.
– När mamma dog ville jag göra något för henne, men också tillsammans med henne. Något där högt älskade och väl använda recept kunde föras vidare.
Så småningom föddes tankarna på en bok där Anna ville blanda olika kvinnors livsberättelser med deras egna favoritrecept på sötebröd och matbröd.
– Jag tänkte "nu tar vi varandra i handen och gör en bok, mamma".
Hon bjöd hem fyra väninnor med intressanta bagage och presenterade projektet över en middag. Tre svarade ja, de kunde låta sig intervjuas av Anna, och två ville ha med sina mammor i projektet
De sex berättelserna handlar om fattigdom i barndomen, ofrivillig barnlöshet, sjukdomen MS, högkänslighet, panikångest, skilsmässor och övergrepp.
Men också om kampen för att överleva, våga, hitta sin kraft och leva livet som man själv vill.
Fotograferna Finuza och Kevin Bruseby i Grebo, som Anna hittade på Instagram, anlitades som fotografer. De tog uppgiften på största allvar och resultatet är porträttbilder med finstämd precision.
– Jag har alltid velat skriva en bok, men det var först i samband med en skilsmässa och den livsomvälvande resa som den innebar, som jag frågade mig vad jag egentligen gick och väntade på.
– Det fick inte vara något hittepå, utan riktiga berättelser av riktiga kvinnor. Alla människor har något att berätta om man bara tar sig tid och lyssnar in. Det handlar om modiga kvinnor som vågat lämna ut personliga och jobbiga saker om sig själva.
Alla har valt tre till fem väl beprövade släktrecept. Det är chokladdekadens, glutenfritt, sockertstint, enkla recept och avancerade recept.
"Mammas recept" är både en kärlekshyllning till en mamma som gick bort i förtid, en kokbok och sex biografier.
Boken börjar med ett långt brev till mamma Beryl, "Hej min fina lilla mamma".
Brevet handlar om mammans smärtsamma liv, om hur sjukdomen gjorde att de inte längre kunde kommunicera som förr och hur livet blev till ett helvete. Men också om hur kärleksfull Beryl alltid var.
– Jag kände alltid den kärleken i smaken av det vi bakade.
Brevet avslutas med "Vi möts igen lilla mamma. Love, Anna". Det är naket och vackert. Tragik och glädje i allsköns blandning, som livet självt.
Kvinnornas levnadsberättelser har sina lyckliga slut. På så vis är det lättnaden, lugnet och glädjen som stannar kvar efteråt, som känslan efter en omvälvande storm.
– "Mammas recept" handlar om kärleken till bakning – och till livet i stort. Min förhoppning är att den kan förmedla kraft till andra, men också ställa frågor som "vad har jag själv i min släktgömma som jag vill ska gå i arv?"
Allt fler lagar efter recept på mobil och padda. Är kokboken utrotningshotad?
– Jag hoppas verkligen inte det. Själv lagar jag bara efter kokböcker och handskrivna recept. Kommentarerna och fläckarna väcker doftminnen och betyder så mycket för känslan och glädjen i köket.
Anna försöker göra det som mamma Beryl inte kunde, fick eller vågade. Att leva livet som hon själv vill.
– Jag använder fortfarande hennes gamla elvisp. Hon finns med mig när jag bakar.