Rubriken i brittiska Daily Telegraph i våras riktade konstvärldens ögon mot rengöringen av Michelangelos staty David i Florens.
Italienarna tar sin konst på allvar. Striden om den stilige David mellan de två kvinnorna, restauratören Agnese Parronchi och museichefen Franca Falletti hade redan tidigare väckt starka känslor där.
Nu har Davids utseende blivit en fråga som upprör konstexperter långt utanför Italiens gränser.
Och varför ska vi bry oss om hur man rengör David?
Därför att det är världens kanske mest kända staty, en höjdpunkt i konsthistorien, ett mästerverk som varje år beundras av över en miljon människor som besöker museet Accademia i Florens, där David stått sedan 1873. Då flyttades statyn inomhus efter att ha uthärdat väder, vind, misslyckade renoveringar och skadegörelse sedan 1504.
Just det, 1504. I september nästa år är statyn 500 år gammal. Det är inför detta firande man vill göra den ren. Den har skulpterats ur ett jättelikt block som på 1400-talet hämtades från marmorbrottet Fantiscritti ovanför Carrara och släpades till Florens. Där blev det sedan liggande i 50 år innan Michelangelo listade ut hur det kunde användas. Under tiden hann ett par mindre framstående skulptörer skada blocket.
Agnese Parronchi fick det extremt prestigefyllda uppdraget att göra ren David med sin försiktiga torra metod. Hon tänkte damma av David med penslar och gnugga honom med sämskskinn.
Men Franca Falletti, chef för Accademia vill med stöd av andra auktoriteter badda David ren med kompresser indränkta i destillerat vatten och kemikalier.
Parronchi vägrade att använda den blöta metoden. Hon lämnade uppdraget hellre än att skada statyn, vilket hon hävdar att tvätten skulle göra.
Det finns experter som tycker att den blöta metoden utplånar lystern i marmorn så skulpturerna ser ut som vore de gjorda i billigt gips.
Parronchi har fått stöd av en lång rad internationella auktoriteter som liksom hon befarar att det redan skadade ytskiktet på David kan tillfogas ytterligare skador av vattnet.
Michelangelo brukade polerade ytorna på sina skulpturer blanka, men ingenting finns längre bevarat av Davids ursprungliga ytskikt. Det är poröst och håligheterna är fyllda med årtionden av damm och smuts.
En internationell petition som startats av professor James Beck vid Columbiauniversitetet i New York vädjar om att renoveringen av David ska uppskjutas tills rätt behandlingsmetod är fastställd. Den blöta metoden anser Beck leder till onaturlig vithet på bekostnad av den äldre mer levande ytan.
Där den står i museet ser den imponerade statyn inte ut att vara i akut behov av renovering. Den är imponerande vacker som den är.
Sin första placering hade David på den framträdande platsen framför stadshuset, Palazzo Vecchio, där den restes den 8 september 1504.
Där står i dag en kopia av Michelangelos verk som många snabbesökare tror är den riktige David.