Svenska kyrkan prästviger i dag inte män som inte fullt ut kan samarbeta med kvinnliga präster. För de kvinnoprästmotståndare som redan är prästvigda saknas möjlighet till befordran. En komminister kan exempelvis inte få en kyrkoherdetjänst.
I Kyrkans Tidnings enkätundersökning ställdes frågan om huruvida de regler som gör att män som inte vill samarbeta med kvinnliga präster fullt ut inte kan prästvigas eller befordras är: bra som de är, borde skärpas eller borde mildras så att även kvinnoprästmotståndare kan prästvigas eller befordras.
Enkäten gick ut till 220 slumpmässigt utvalda präster, vilket motsvarar var fjortonde präst. Svarsfrekvensen låg på drygt 70 procent.
Så många som tre av tio präster vill att reglerna mildras men ungefär lika många ansåg att reglerna borde skärpas. Resten ansåg att det är bra som det är.
-- Jag är inte alls förvånad över att det är så pass många som anser att även kvinnoprästmotståndare bör släppas hela vägen fram, säger Ove Lundin, domprost i Visby och ordförande för den högkyrkliga Arbetsgemenskapen kyrklig förnyelse (ARF) i en kommentar.
Ärkebiskop K G Hammar säger att han är medveten om att många önskar en liberalisering av reglerna.
-- Men vi har nu våra regler och de har majoritetens stöd, säger han till tidningen.
Enkäten visar att det är stora åsiktsskillnader mellan kvinnor och män men även mellan yngre och äldre.
Bland de kvinnliga prästerna är det bara en av tio som anser att reglerna bör mildras. Drygt hälften vill i stället ha en skärpning. Åsikten att reglerna bör mildras är vanligast bland manliga präster över 50 år.
Det är också stora skillnader mellan storstäder och landsort. Närmare hälften av storstads-prästerna vill se en skärpning, medan knappt en fjärdedel av prästerna i landsorten delar den åsikten.