Organisten Staffan Holm bjuder också på adventsmusik från olika håll i världen. Det blir Hallelujakören O du saliga, O du heliga, som visar sig vara en italiensk julvisa. Preludium för den heliga advent och en triumfmarsch. Och så Duke Ellingtons In my solitude, i min ensamhet.
I juletid blir ofta den ofrivilliga ensamheten så stor. Då SKA man ju umgås med släkten. Om man inte har någon släkt att umgås med?
Öppna kyrkportar kan vara en väg att hitta gemenskap. I St Larskyrkan till exempel blir det öppet på julafton. Där finns inte dignande julbord, men väl julgröt. Julen bygger på gemenskap och inte tjugo sorters sillar, som diakonen Bodil Engdahl säger.
På söndag är det första advent, en högtid då många fler än vanligt går till kyrkan. Det är stor högtid, extra mycket musik, psalmer vi känner igen och längtar till men också en tradition att hålla kvar vid.
Första advent är också början på det nya kyrkoåret och i år finns en ny evangeliebok med utökad psalmbok i landets kyrkor.
Bodil Engdahl och Ulrika Zander, ny komminister i St Lars församling, funderar på tiden som ligger framför oss. Advent, väntans tid.
- För många är den här tiden härligast, säger Ulrika. Vi måste ta vara på den. Texterna kommande adventssöndagar i kyrkan är allvarsamma. De handlar om hur vi tar vara på våra liv.
Tända ljus efter den mörka tiden, se framåt som i texterna som handlar om julnatten och miraklet, Jesu födelse. Lugnet. Allt det där är advent för Ulrika.
- Jag vill ta vara på det bästa i advent, säger Bodil. Det är ljusen som tänds, lussekatterna, julblommorna och gudstjänsterna.
Även om de flesta av oss längtar efter lugn och ro och eftertänksamhet kan advent innebära allt annat. Advent kan också vara lika med startskottet för julruschen. Det är inte ovanligt att längta efter den 27 december ...
Bodil Engdahl och Ulrika Zander är högst medvetna om tempot utanför kyrkporten.
- Jag tror att barnfamiljerna har svårast att värja sig, säger Bodil. Men vi är många som har stort behov av lugnet. Vi som kyrka har uppgiften att vårda själen.
De ser att allt fler vill komma till kyrkan och arbeta frivilligt som på julen.
- Det är människor vill göra något praktiskt för andra som motvikt till allt det materialistiska som urholkar själen.