När en god vän i rik arbetsgemenskap går bort blir det ofta så att man blickar tillbaka på tid som varit. Rektor Åke Wallinders och min uppgift att tjäna östgöta-jordbruket kom i tid att nära nog sammanfalla. Vännen Åke hade en tacksam, men samtidigt krävande, uppgift i att leda och utveckla verksamheten vid den länge efterlängtade nya lantbruksskolan i Östergötland.
Vaksamt följde han organisationslivet, socialt, kulturellt, också utanför egentliga skolarbetet. Detta gav RLF:s länsförbund möjlighet att på Vretaskolan anordna aktiviteter av olika slag, kurser och konferenser. Värdefulla kontakter knöts härvidlag till gagn för många. Åke tillhörde också RLF:s länsförbundsstyrelse under 1960-talet -- ett uppdrag han trivdes mycket väl med.
Jag vill tacka Åke för all den glädje och frimodighet som han så gärna delade med sig av i trivsamma samvaron under vår långa tid av gemenskap.