Motionär kanske lite utöver det vanliga är Arne Karlsson som den 29 mars fyller 60 år.
När Arne släpper in oss i huset välkomnas vi av en uppskattande vissling. Det är 22-årige Oskar, en grå jako-papegoja -- född i Afrika, för övrigt -- som visar sig vara en baddare på att prata.
-- Han kan säkert sådär en tvåhundra ord eller uttryck, tror Arne. Oskar kan säga "Skärblacka" (där bodde han och Arne tills för cirka tio år sen), "ska vi ut och jogga?", "nu kommer Gunilla", "papegoja", "gå och handla" och annat smått och gott som behövs för en vardagskonversation.
Oskar i all ära, men det är inte för hans skull vi är där utan Arnes. Han fyller 60 år den 29 mars, och vi är på besök eftersom det ryktats om att han är en riktig supermotionär. Ryktet är inte överdrivet kan man säga med en underdrift.
Han föddes i Norsholm, växte upp i Skärblacka och bodde kvar där tills 1996 då han flyttade ihop med sambon Gunilla i ett hus i Berga i Linköping.
Efter några år på Skärblacka bruk började Arne jobba på simhallen där han nu varit badmästare i 28 år. Han pendlar till jobbet, 8 mil om dan blir det.
-- Inget problem, på sommaren händer det att jag cyklar.
Åtta mil på cykel är ingen match för Arne.
-- Motion är mitt största intresse, säger han, och drar sina sportmeriter: Stockholm maraton i sommar blir 25:e gången. Han visar såväl diplom som medalj från Vasaloppet -- det har han åkt 25 gånger. Han har kutat 45 olika maratonlopp sammanlagt lite överallt i geografin:
-- London, Öland, New York, Blekinge, det har varit jättekul.
Han nämner också triathlon -- 20 gånger i följd på olika platser, liksom Svenska klassikern: 20 år på raken!
-- Öresundsbron kommer jag att springa för femte gången i sommar, men vad heter loppet igen? säger han och kikar ner på tröjan han har på sig: Jo, Broloppet!
-- Och så har jag börjat åka inlines, jag kör på cykelbanorna häromkring, det är som om man flyger fram!
En vanlig motionär som cyklar till jobbet och kanske går en promenad i veckan får mjölksyra i huvudet av att bara höra på säger lite menande: Hinner du NÅGOT annat då?
-- Uj, ja, säger Arne. Gunilla och jag går på mogendans minst en gång i veckan, kanske på Cupolen eller Borgen i Norrköping. Sen går vi på bio och konserter, Christer Sjögren till exempel och Joe Labero, säger han: Har du sett Joe Labero? Det måste du!
Så blir det resor, sol och bad och titta på fotbollsmatcher, motorsport, hockey.
-- Jag följer LHC:s matcher, vilket tempo!
Detsamma kan man som sagt säga om detta födelsedagsbarn. Han tränar själv varje dag, årstiden avgör till viss del vad det blir och nu senast har det blivit en hel del. Han pekar uppåt bakom huset:
-- Där har jag kört upp ett spår själv.
Han har aldrig varit skadad:
-- Men man måste känna sin begränsning, säger han.
Kanske har han det myckna simmandet att tacka för det, simning brukar ju betraktas som en varsam sportform.
Jag undrar om han äter speciell mat, men nej, det är husmanskost som gäller. Kanske att han i likhet med många svenskar har börjat äta mer pasta på senare tid. Han är lite av allätare, tycks det, och tackar inte alls nej till kaffebröd, godis, öl och lite vin.
Där har Oskar likartade vanor, ja, förutom dryckerna, kanske:
-- När vi sitter och äter brukar han hoppa ner på burens botten och rycka i gallret. Förutom sina solrosfrön vill han gärna smaka av allt vi äter, speciellt gillar han sockerkaka.
Arne böjer sig fram och låter som när man kallar på en katt:
-- Mjau, säger Oskar. För säkerhets skull säger han också "vov vov" och visar att han rör sig vant inom olika grenar. Som Arne, får man tillägga.
BIRGITTA HYBINETTE