q Barbro Atlestam, Stockholm, har avlidit 65 år gammal. Hennes närmaste är sonen Isak, modern Ulla, syskonen Ulf, Margareta, Ingrid och Gunnel med familjer. Hon föddes i Göteborg 1939 och tog sin studentexamen i Motala 1958.
*
Barbros yrkesgärning sam-manfaller med datorernas utveckling och informationssamhällets framväxt. Hon var matematiskt begåvad och fortsatte studierna vid Göteborgs universitet. Ämnet, numerisk analys, var nytt och förutsatte datorer som hjälpmedel. Det gällde att finna metoder för att bryta ner svåra beräkningsprob-lem till instruktioner till datorn. Barbro var en av dem som utvecklade metodiken och avlade licentiatexamen 1972. Därefter verkade hon som universitetslektor, studierektor och prefekt vid institutionen för informationsbehandling.
1984 anställdes hon vid STU, Styrelsen för teknisk utveckling. Hon blev en av dess första handläggare inom datavetenskapen och medverkade till att området utvecklades i Sverige.
Med sitt samhälleliga intresse insåg hon också att datorer skulle komma att spridas överallt i samhället och att användarna måste komma in i bilden. Tillsammans med kollegor vid STU och arbetsmiljöfonden startade hon MDA-programmet (människa - datorer - arbetsliv). Till stor del tack vare dessa aktiviteter talar man idag allmänt om den "skandinaviska modellen" för användarmedverkan vid teknisk utveckling.
Barbro följde med i de omorganisationer som omvandlade STU först till Nutek och sedan till Vinnova, Verket för innovationssystem. Samtidigt konvergerade datavetenskapen och kommunikationsteknologin till det som idag kallas IT. Barbro var en stark förespråkare för internet-teknologin. Hon tog initiativ bland annat till en riksdagsmotion inom IT och en antologi "Infrastruktur för informationssamhället". Den senare citerades av Carl Bildt vid hans tal på IVA hösten 1994, vilket allmänt räknas som startskottet för det följande IT-uppsvinget. Rapporten utgavs senare som bok och fick många läsare och användes även som lärobok. Det sista året arbetade hon med en uppföljare till denna bok.
Under Vinnova-tiden fortsatte Barbro att arbeta inom IT-området med bland annat ansvar för språkteknologin, vilken låg henne varmt om hjärtat. Hon fungerade även som svensk kontaktperson mot flera EU-program.
Barbro var politiskt engagerad och verkade för ett jämlikt samhälle. Som kvinna märkte hon tydligt att världen ännu inte är rättvis och var övertygad om att man måste arbeta personligen för det. Hon var en genuin och äkta personlighet med stor beläsenhet och en väldigt god lyssnare.
Själv kallade hon sig eklektik-er, en samlare av tankar och idéer. Tack vare den överblick det gav hade hon förmågan att kunna sortera oväsentligheter från det viktiga; det gjorde att hon tidigare än andra uppfattade trender inom vetenskap och teknik liksom inom samhällsutvecklingen. För många forskare och arbetskamrater fungerade hon som mentor. Hon bedömde deras förslag och idéer på samma sätt som hon bedömde ansökningar om forskningsstöd. Alltid ärligt och uppriktigt, rakt på sak, sade hon vad hon tyckte, enkelt och klart uttryckt.
Vi är många som kommer att sakna Barbro. Inte bara de närmaste och vännerna, utan också arbetskamraterna och hennes stora kontaktnät i den vetenskapliga världen.