I början fick hon rycka ut med spark till blivande mammor, och hon har hjälpt flera tusen barn till världen.
Jane Andersson, som fyllde 84 under sommaren, är en legendarisk barnmorska i Linköping. Hennes lilla tvåa har blivit sambandscentral för en stor samling gamla arbetskamrater, som fortsätter att träffas år ut och år in.
-- Det är mycket tack vare Jane som vi får uppleva så mycket roligt tillsammans, säger Solveig Petersson.
Hon har åkt in från Tranås för att dela Correntårta och minnesbilder med en av sina äldsta och bästa vänner. Några timmar senare ska hela "nattgänget ", åtta barnmorskor, fira två födelsedagar på Kanalkrogen i Berg.
-- Alla utom en är pensionärer, men vi håller ihop och håller reda på varandra. Ett så starkt kamratskap på en arbetsplats är nog ovanligt.
Jane Andersson får göra flera små avbrott under tårtkalaset för att svara i telefonen och be väninnorna återkomma. Hon har ett stort nätverk, som hela tiden underhålls på ett föredömligt sätt.
-- Telefonräkningarna blir dyra, men det är det värt. Och jag har hittat ett rätt förmånligt abonnemang.
Jane får också många besök i sin lägenhet, och bland annat kommer Solveig från Tranås med jämna mellanrum. De har alltid mycket att avhandla i köket.
-- Jag vet ingen som känner Linköping så väl som Jane.
Trots en svår synskada kan hon raskt vandra fram genom staden med sin rullator. Och på söndagarna går Jane ofta ut med en granne, upp till en mils promenad.
-- Då slipper jag rullatorn, som jag bara har för syns skull, påpekar Jane.
Större delen av sitt yrkesliv tillbringade hon i Östergötland, först Åtvidaberg och sedan Westmanska BB (nuvarande KK, Universitetssjukhuset) Jane har fått vara med om att ta emot tusentals nyfödda små östgötar.
Den starka närvaron i mötet med födande kvinnor har bidragit till att många minns henne med tacksamhet. Fortfarande får hon bevis på det vid sammanträffanden med mammorna på stan och genom födelsedags- och julkort från alla möjliga håll.
Jane Andersson föddes i Stockholm 1921 men växte upp hos sina farföräldrar på Apotekaregatan i Linköping. Faster Naemi var sjuksköterska och en förebild för henne.
-- Jag gick barnmorskeutbildning i Stockholm, arbetade en tid på Södersjukhuset och flyttade sedan till Jörn i Västerbotten. Det var ett äventyr.
Jane fick bistå kvinnorna vid hemförlossningar och i bland ta sparken ut i bygden. När hon skulle återvända till sjukstugan kunde mannen i familjen ingripa: "Nu spänner vi för märra", sa han. Det blev betydligt bekvämare.
Från Västerbotten flyttade Jane Andersson hem till Östergötland och Åtvidaberg. Och sedan tjänstgjorde hon i Linköping i 27 år fram till pensionen 1984.
På 50- och 60-talen föddes mycket fler barn än nu, barnmorskorna var färre och belastningen större. Jane berättar om hur arbetstiden kunde se ut i under ett veckoslutspass: fredag 11--20, lördag 6.45--20, lördag 6.45--20, måndag 6.45--16.
-- Det var vad som kallades för helhelg, säger hon.
Solveig lärde känna Jane då båda arbetade på förlossningsavdelningen i början av 60-talet.
-- Hon var mjuk och bestämd samtidigt och en stor trygghet på avdelningen.
Vilken betydelse Jane Andersson hade på BB underströks i samband med pensioneringen. Den 6 juni 1984 avtackades hon i Gamla Linköping efter att ha hämtats med häst och lövad vagn.
-- Det är roligt med kalas och alltid en ära att få uppmärksamhet. Tack så mycket för tårtan, men skriv nu inte för mycket i tidningen så att folk tror att jag blivit märkvärdig!