Linköpings universitet har förlorat en uppskattad medarbetare. Budet om dekanus Bengt Wrannes has- tiga bortgång kom som en chock för oss alla inom Linköpings universitet, även om flera av oss visste att han drabbats av en svår sjukdom.
Bengt Wranne började sin akademiska bana i Uppsala, men han återkom till hemstaden Linköping under 1970-talet som en entusiastisk och forsknings-intresserad docent för att påbörja en klinisk verksamhet. Den medicinska fakulteten hade just startats, och ämnesområdet klinisk fysiologi som Bengt representerade höll på att utvecklas, varför det fanns mycket att göra för att en optimal forskningsmiljö skulle tillskapas. Bengt Wrannes forskning var från början inriktad på lungfysiologi och gastransport, men eftersom den kliniska verksamheten inom hjärt- och kärlsjukvård var under uppbyggnad vid dåvarande Regionsjukhuset pockade många utmaningar inom hjärtdiagnostiken på att få en lösning. En högkvalitativ diagnostik i forskningens framkant var då som nu en förutsättning för goda behandlingsresultat.
Bengt Wrannes forskning kom därför att allt mer fokuseras mot den icke-invasiva hjärtdiagnostiken. Bengt var en ledare och visionär och han angrepp forskningsproblemen med en tvärvetenskaplig approach. Han byggde upp en forskningsgrupp bestående av både kliniskt och tekniskt inriktade forskare från olika miljöer vid universitetet. Denna forskningsverksamhet blev mycket lyckosam och kom att få en avgörande betydelse vid bildandet av det nya Centrum för medicinsk bildvetenskap och visualisering (CMIV), i vilket Bengt också blev styrelseordförande.
Bengt Wranne var Nils-Holger Areskogs efterträ-dare som professor och ämnesföreträdare i klinisk fysiologi. Liksom sin före-trädare var Bengt i sin gärning på flera sätt banbrytande. Nils-Holger Areskog hade genom ett ämnesövergripande synsätt i grunden förändrat den medicinska undervisningen, och på motsvarande sätt var Bengt Wranne banbrytande inom den medicinska forskningen. Ett ämnesövergripande angreppssätt var, när det gällde medicinsk forskning, ingalunda vanligt när Bengt påbörjade utvecklingen av nya hjärtdiagnostiska metoder tillsammans med olika forskare från den tekniska fakulteten. Bengt Wranne strävade under hela sin verksamma tid vid universitetet för att den medicinska och tekniska forskningen vid Linköpings universitet skulle samverka. Han var också mycket angelägen om att forskningen vid universitetet skulle ha en stark koppling till verksamheten vid Universitetssjukhuset. Bengt Wranne var en stor ledare, som var starkt drivande vid utvecklandet av hjärtforskningen inom klinisk fysiologi. Hans stora handlingskraft har betytt mycket för uppbyggnaden av den kardiovaskulära forskningen vid Linköpings universitet.
Bengt Wranne hade under sin tid som professor vid Linköpings universitet flera ledande befattningar. Under sex år var han prefekt för Institutionen för medicin och vård och de senaste tre åren var han Hälsouniversitetets dekanus. Det är ett stort tomrum som Bengt lämnar efter sig och vi kommer att sakna honom som arbetskamrat och vän.
Våra tankar denna svåra stund går också till Bengts hustru Ingegärd och söner med familjer. Vi känner en stor saknad efter Bengt tillsammans med er.