q Börje Blomster tillhörde de pedagogiska pionjärerna, som blev lärare i den nya enhetsskolan på 1950-talet. Börje blev en del av ett lärarkollegium, som skulle erbjuda högre undervisning till ungdomar i Vifolka kommun. Börje var uppvuxen i Dongebo i södra Småland, en vacker trakt med många fina fiskevatten. Börje var smed i sin ungdom, men kom att utbilda sig till tekniklärare. Han fick tjänst i Vifolka på en yrkesgren som hade sina lokaler i Spångsholms bruk. Åren gick, läroplanerna växlade och Börje utnyttjade möjligheterna till vidareutbildning och var vid sin pension ämneslärare i matematik, fysik och teknik. Hans stora yrkesskicklighet gjorde honom till en mycket respekterad och omtyckt lärare. Inga svetsar eller smidesarbeten fick en sådan finish som Börjes. Vid pensioneringen hade hans elever uppvisning av ångmaskiner, som de tillverkat på Börjes lektioner. Detta skedde i trädgården till villan, som Börje byggde själv vid Klarinettvägen i Mantorp. För oss som levt hela våra liv i skolans värld blev Börje en kamrat med förankring i och erfarenhet från annat yrkesliv. Börje var ett tekniskt geni som alltid kunde omsätta teori i praktiska lösningar. Han hade en konstnärlig begåvning. Börjes konsthantverk kunde köpas ur montrarna på NK i Stockholm.
I det glada umgänget med fest, musik och dans fann han sig mycket väl tillrätta. När Börjes hustru Svea ännu fanns i livet och våra barn var små så upplevde vi många fina stunder tillsammans.
Som pensionär flyttade Börje hem till barndomsbyn. Hans glada och positiva personlighet har gjort intryck på många och Börjes hastiga bortgång har väckt förstämning i vänkretsen.
Med var sitt fiskespö i den hemmagjorda roddbåten i en trolsk sjö i det sagolika landskapet i Södra Sandsjö satt vi en sommarkväll och filosoferade över livets gåta. Våra varma tankar går nu till Chatarina, Ola och pojkarna.