Claes har sedan 1997 fram till sin bortgång mycket tappert kämpat mot sin svåra cancersjukdom. Trots all den fina hjälp han fick från läkare vid universitetssjukhuset, gick inte hans liv att rädda.
Claes var med i vårt matlagningsgäng sedan starten 1991.Under mer än 250 matlagningsträffar, där mat, vänskap och glädje blev utmärkande, lärde vi känna honom som en mycket varm person med stor omtanke om alla i sin omgivning och inte minst om sin familj.
Många minnen tränger sig på från våra träffar, som när vi en kväll hemma hos Claes jobbade så att propparna gick och hela köket stannade. Eller våra plane-ringskvällar inför säsongsavslutningarna, då Claes alltid påminde om "skumpa till damerna".
Vid våra diskussioner, som oftast var vida och intressanta, var alltid Claes den som försvarade kvinnans roll och jämlikhet i samhället.
Även i sitt arbete vid Linköpings universitet engagerade sig Claes i olika jämställdhetsaktiviteter och han tilldelades Forumpriset 2004 för sitt arbete att förändra attityder och värderingar. Han var mycket stolt över detta pris.
Claes beklagade sig inte över sin svåra situation utan såg alltid fram mot nya mål med intresse och entusiasm både i sitt arbete och på fritiden. Golfen blev under många år huvudintresset och förutom spel på Vreta klosters golfbana blev det flera golfresor till varmare länder. Under senare år odlade Claes sitt stora intresse för antikviteter och han var en flitigt återkommande gäst på auktioner. Konst, glas och porslin blev hans specialiteter.
Tradjazz och kärleken till naturen hade också stor betydelse för honom. Särskilt lycklig var Claes när han fick vandra tillsammans med sin kära Gunnie och njuta av den sköna naturen kring Tyttorp och dess hagar.
Under de 14 år som vi träffats har en djup vänskap vuxit fram, och vi känner alla stor sorg över att vi inte har Claes med oss längre. Vi kommer alltid att minnas Claes för hans positiva sätt, omtänksamhet och engagemang för sin närmaste omgivning.