q Det är med sorg i hjärtat vi tänker på den dag då vi fick meddelandet om att vår vän och revisor så hastigt gått bort. Bara ett par veckor tidigare var han hos oss på besök. Vi kan än i dag höra hans ord som han alltid sa när han klev innanför dörren: "Hej, hur är det med er?" Sedan fick jag en varm kram.
Han hade för det mesta bråttom och var stressad, men han tackade aldrig nej till kaffe eller en bit mat. Jag fick jämt beröm för mitt hembakta kaffebröd. Claes ställde alltid upp för sina många vänner, fast han hade egna problem att tampas med.
Våra tankar går i denna dyst-ra stund främst till Claes son Nicklas. Vi tackar för all hjälp och fin vänskap under många år och bevarar Claes minne i våra hjärtan.