Lars-Ove Larsson är änkling sedan fem år tillbaka och Ulla Hallberg skiljde sig för ungefär lika många år sedan. Båda kände efter ett tag att de var tvungna att gå vidare och att de nog ville ha en ny partner. Människan är inte skapt för att leva ensam, menar Ulla.
-- Mina väninnor tog med mig ut på dans och efter det var jag ute nästan varje helg, säger Ulla. I början var det inte helt lätt, men man lär sig att det inte är så farligt.
Samma tid var också Lars-Ove ute och dansade. En söndag tidig vår två år sedan sågs de på Cupolen för första gången
-- Jag såg Ullas fina frisyr först, berättar Lars-Ove. Jag tyckte det var åldersmässigt lite lagom och hon verkade trevlig.
Till en början träffades de bara på danserna och dansade och pratade när de sågs. Efter ett tag vågade Lars-Ove sig på att fråga om de skulle gå på en konstrunda ihop.
-- Och efter den fortsatte vi att träffas, säger Ulla. Vi kände oss för och det stämde bra.
De hade lite samma bakgrund, samma värderingar och tänkte likadant. Båda vill ta vara på tiden och passar på att ha det bra. De har inga ambitioner om till exempel karriär, utan kan bara njuta av tiden.
-- I den här fasen av livet när barnen är vuxna, har man mer tid att lägga på varandra, säger Ulla. Känslomässigt är det ju samma sak som när man är ung, om inte bättre.
De har också samma intressen, som att vara ute i naturen och röra på sig. För ett par veckor sedan köpte de en roddbåt, så nu kommer det bli både långpromenader och långroddturer. Det har också mycket gemensamt som de inte tycker om. Till exempel gillar ingen av dem att gå i affärer.
-- Det är fantastiskt att man har träffa någon som passar så bra, säger Lars-Ove. Man börjar ju undrar om det finns något öde.
Ulla hade ett tag funderat på om hon skulle våga sig på att fria, eftersom det är skottår och kvinnor får fria då. På skottdagsmorgonen vågade hon och med frukost och hjärtkakor på sängen kom hon och friade. Lars-Ove var snabb att säga "självklart"!
-- Jag hade köpt hem blodpudding till kvällen, men nu blev det istället att gå ut och äta på fin restaurang, säger Lars-Ove.
Ulla hade inte funderat på förlovning, men Lars-Ove tyckte att de också borde förlova sig. Det känns lite mer på riktigt, mer än bara sällskap.
På tvåårsdagen den 11 maj var det dags. De hade picknick i gröngräset på en äng en bit ifrån Ullas hus i Bjärka-Säby och bytte ringar.
-- Bland ekar, hassel och vit-sippor, med bara fågelmusik som hördes, hade vi en riktig lyxpicknick med champagne och godsaker, berättar Lars-Ove. Det var en fin och oförglömlig dag.
Ulla vet redan var hon vill gifta sig: i iskyrkan i Jukkasjärvi. Men de har inte bråttom med giftermålet. Först kommer Lars-Oves pensionering och kanske hinner de också flytta ihop först.
-- Vi vill flytta ihop till något nytt tillsammans och bygga upp hemmet gemensamt, säger Ulla.
Nu för tiden går de inte ut och dansar varje helg, men de försöker komma ut så ofta som möjligt. De vill inte bli försoffade och tycker också att det är väldigt trevligt att dansa och prata med folk.
Ulla och Lars-Ove tror att det är många som är ute och dansar för att träffa en partner, men inte vågar gå vidare. Det är först på en promenad eller liknande som man börjar lära känna den andra på riktigt. Men de tror också att många äldre inte tar sig ut överhuvudtaget.
-- Det blir nog inte av för många, de tror inte att de kan träffa någon, säger Lars-Ove. Många ger upp och blir sittande hemma på äldre dar.
Det är inte helt enkelt att hitta någon och för att kunna göra det måste man må bra själv först, tror de. Man måste ta tag i situationen och bjuda till själv.
-- Vi önskar att vi inspirerar och får folk att försöka när de ser att det går att träffa någon i vår ålder och få det att fungera.
Ålder: 59 år
Bor: Bjärka-Säby
Jobbar: På behandlingshem för psykiskt sjuka
Ålder: 64 år
Bor: Linköping
Jobbar: På Saab med kund-stöd för Gripen