-- Min dotter och måg hjälper mig, så det kanske blir ett verk på nätet. Det är ju modernt och bra.
Själv har hon varken skaffat dator eller mobiltelefon trots tidig erfarenhet inom dessa områden. Britta jobbade på Televerket från 17 års ålder och fick uppleva utvecklingen från manuella kopplingar till automatisering.
-- När jag nu bytte adress från Kärrgatan till Skolgatan i Motala och skulle anmäla det hamnade jag hos en telefonist i Kristianstad. Att flytta telefonen kostade mig 500 kronor, trots att det räcker att trycka på en knapp.
Britta föddes 1924 på England sex, Forslundsgården Mo-tala Verkstad. Flickan stod vid grindhålet och tittade storögt på jobbarna som strömmade in och ut och hon fascinerades över hur de färjades över kanalen.
-- Jag minns särskilt en svart gubbe, mörk i håret och skägget. Han kallades Snövit.
Brittas ungdomsår var glada, friska, dyra (för minnet), konstaterar hon. Skolgång i Skolgårda och arbete på Televerket som 17-åring.
-- 1966 flyttade jag till Norrköping och fick vara med och bygga upp Felanmälan. Nu kom data och biltelefon, som vi sa. Det blev enklare och smidigare att dirigera ut reparatörer på arbete.
Men Britta hade också känsla för att fixa fel genom råd till abonnenten. Ibland var det bara något galet med inställningen av apparaten. Kunden fick hjälp direkt och blev lycklig för det.
Som pensionär flyttade Britta Spong tillbaka till Motala 1979 och nyligen har hon hamnat i en lägenhet på Skolgatan 7. Därifrån rycker hon gärna ut i naturen, som alltid stått henne nära.
-- Det är den fattiges rikedom att se och upptäcka. Och att skriva dikter om upplevelserna.
Britta har en stor vänkrets och höga telefonräkningar. Hon tycker om att lyssna på musik och smatter från den gamla skrivmaskinen. Livet har varit gott för denna fullblodsoptimist.
Det var hennes bror Lasse, flottisten, som en gång fick henne att börja skriva dikter. De brevväxlade mellan Motala och Stockholm, och brodern förärade sin syster små poetiska betraktelser. Då ville hon inte vara sämre.
Efter 63 års diktande, och samlande i byrålådorna, ska det bli en bok. Det är värt att fira, men någon uppvaktning på 80-årsdagen den 5 september vill hon inte ha.
-- Glada tankar är det bästa. Jag kommer inte att vara hemma under dagen utan är bortbjuden. Men en del vänner har redan hört av sig och gratulerat.
I söndags blev det ett besök på Råssnäsudden. Och en dikt med just det namnet. Den senaste men absolut inte den sista.
Solen varm - skuggan sval
Vätterns vackra bölja,
vita vågkammar likt delfiner
ner till stranden följa.
Små lätta moln ibland solen döljer
strimmar vattenytan, mörknar på
men där solens strålar nå
lyser sand och runda stenar.
Branten ner - höga tallar
gröna doftande grenar,
vinden går - vågor slår
tystnad bryts av pladder,
Vätterns egen sång,
en stund att meditera
så skön för Britta Spong.