Roland Källström
Åkaren Roland Källström, Törnevik, Kinda kommun, har avlidit, nära 55 år gammal. Hans närmaste är hustrun Britt-Louise, barnen Lotta och Anders samt barnbarn.
*
Roland Källström har lämnat oss alldeles för tidigt.
Mitt första minne av Roland är från början av 1980-talet då han som gäst deltog i vårt jaktlag. Det sägs att det första intrycket präglar ens syn på individen och mitt första intryck av Roland var att han var en mycket lugn och kunnig jägare. Det intrycket förstärktes med tiden. Roland var mycket engagerad i jakten runt sitt föräldrahem i Törnevik där han var jaktledare för älgjakten.
Vår jaktklubb grundades 1971 och medlemsrotationen har varit mycket låg. Men vid enstaka tillfällen vi tar in nya medlemmar och 1996 valdes Roland med klar majoritet in som ny medlem. Jag minns att han tvekade med tanke på jaktliga åtaganden på sin hemort och om det skulle finnas någon tid över för att åka till Asby Udde. Men Roland blev en av de klubbmedlemmar som vistades flest antal timmar per år på våra marker.
Roland var en jägare som ensam kunde gå ut i skogen i gryningen och bara sätta sig på sin stol och låta sin hund tampas med haren. Sitta där och lyssna till hunden och njuta av den "musik" som spelades upp. Han var en hundens bästa vän, han tänkte alltid på att allt skulle vara bäst för hunden, gav den alltid den tid som behövdes och väntade troget på att den skulle komma tillbaka. Jag tror inte ens att han laddade sin bössa de första timmarna, det viktiga var att hunden fick sin träning och haren sin motion. Många var de gånger då vi övriga kom till våra jaktmarker och Roland redan varit i farten ett par timmar. Han deltog aktivt och med glädje i all övrig jakt, planering och upplägg av gemensamma jakter, och han förmanade om disciplin och tystnad i skogen.
I en jaktklubb finns mycket arbete som skall göras med bl a viltvård, röjning av pass, omhändertagande av fällda djur, vård av gemensam utrustning och inte minst underhåll av jaktstugan. Roland ställde alltid upp i allt arbete runt omkring jakten och var en stor tillgång för klubben.
För några år sedan drabbades Roland av en allvarlig sjukdom och vi i jaktklubben fick följa hans tappra kämpande mot sjukdomen, han uppträdde alltid i en mycket positiv anda trots sina lidanden. Sista jaktminnet av Roland blev en älgjaktsdag i februari 2003. Det gällde träning av en unghund, och vi hade kämpat många gånger för att få rätt tillfälle att fälla en älg. När jaktdagen närmade sig sitt slut kom det perfekta tillfället och en kalv fälldes för hunden. Roland var glad och nöjd och jämthunden som tillhör familjen Källström var otroligt stolt.
Det är nu med oändligt stor sorg och saknad som vi konstaterar att han togs ifrån oss inte 55 år fyllda.
*
Roland, vår bäste vän, finns inte längre. Även om vi förstod att slutet var nära hade vi hoppats att han och hans älskade familj skulle få åtminstone sommaren tillsammans. Men det blev inte så. Roland var en fighter, han klagade aldrig trots sin svåra sjukdom. Hans stora intressen var jakt, fiske, trädgården och hemmet. Vi minns Roland och våra roliga stunder tillsammans. Han kunde med bravur berätta både intressanta historier och vitsar. Mitt i all sorg känner vi ändå en djup tacksamhet över att ha fått lära känna Roland och ha honom som vår vän. Vi känner djupt med Britt-Louise, Lotta och Anders med familjer.