Gunnar Sörling
Gunnar Sörling har avlidit på US i Linköping. Han var född den 28 juni 1924 i Efsinge, Rimforsa, där han växte upp. Han gick i skola i Tävelstad och Rimforsa. 1959 gifte han sig med Iréne och paret fick tre barn. Han bodde i Efsinge hela sitt liv bortsett från kortare perioder. 1970 byggde familjen det hus där de ännu bor kvar. Efter skolgången arbetade Gunnar i föräldrarnas lantbruk tills han började på handelsskola. Därefter arbetade han några år på Forså pappersbruk i Kisa och en tid som lagerarbetare på I4 i Linköping. Resten av sitt yrkesverksamma liv arbetade han inom affär, i bland annat Brokind, Åtvidaberg, Rimforsa, Hycklinge och Kisa. De sista 23 yrkesåren var han på ICA-hallen i Kisa. Där var han en tid fiskhandlare och blev vida berömd för sina sillinläggningar.
Gunnar Sörling tyckte om gamla saker och visste oftast vad de hade använts till. Han var mycket blomsterintresserad och visste det latinska namnet på de flesta blommor och växter. Han gillade gamla motorfordon, sysslade med släktforskning och var en flitig korsordslösare och bibelläsare. Han kunde även mycket om fåglar och höll kurser i Kindas olika dialekter. När hustrun blev dålig i sina armar tog han över bakningen i familjen. Han var på senare år engagerad i hustruns arbete inom Hörselskadades förening i Kinda och hjälpte många med dålig hörsel. Sina två katter vårdade han ömt.
Gunnar Sörling var mycket musikalisk och sjöng gärna solo, duetter med hustrun och i kör. Som ung sjöng han i Rimforsa manskör och han sjöng även många år i Östergötlands kristna dragspelare, senare LM-sångarna. Han var även scoutledare i Rimforsa i sin ungdom. Han var hela livet en kristen och förebedjare och värnade om de svaga i samhället. Sin andliga hemvist hade han i församlingen Lustgården i Linköping. Han var allmänbildad, eftertänksam, en tänkare och tystlåten, men med en stark humoristisk och konstnärlig ådra. Han var glad i livet och visste att ta vara på det. Efter den svåra bilolyckan för drygt en vecka sedan orkade hans kropp och hjärta inte mer utan han fick lägga ned vand-ringsstaven och gå in i Guds härlighet den 23 maj.
Närmast anhöriga är makan Iréne samt barnen Annika, Horn, Suzie, Viksjö, Järfälla, och Ronny, Linköping, med familjer.