Eleonor och jag lärde känna varandra när våra flickor var tre månader. Vi gick på något som heter babysång, där mammor och barn träffas och sjunger tillsammans. I dag är flickorna åtta år. Så länge fick jag känna Eleonor. Hon var en godhjärtad och pålitlig vän och ställde upp på allt och alla, det var aldrig något som var omöjligt.
Tack vare Eleonor så började vi simma en gång i veckan i två års tid. Hon backade aldrig, om det inte var för barnen. De var det käraste hon hade.
Min flicka Johanna fick ofta följa med på diverse utflykter. Minst en gång i veckan fick hon följa med hem ifrån fritis och leka. Vi saknar Eleonor väldigt mycket men hoppas hon mår bra dit hon kommit.