Jag minns Elisabeth Zorbas som en mycket varm och generös människa.
Hon var ingen kvinna av stora ord och gärningar, men hon ägde förmågan att sprida glädje till sina medmänniskor. Elisabeth var en mycket gästfri människa och hon bjöd ofta på mat och dryck. Hon hade en värme och en omsorg om alla medmänniskor och hon såg något gott i alla.
Elisabeth var en praktisk människa med båda fötterna på jorden och hon älskade sina blommor. Hon hade en underbar humor, och jag saknar hennes härliga skratt. Jag tackar för att jag fått vara hennes vän.
Mina varma tankar går till Pano, Elinor, Linda, Kostas och Nikos.