Han utbildade sig till fartygsmekaniker i Polen men blev yrkesmusiker i Sverige.
Alla parader, mässor, fester, konserter och knytningen till Gamla Linköping har gjort spelmannen Jacek Malisz till en kändis, särskilt bland barnen.
-- Men de flesta är mer intresserade av min fiol än av mig, säger han.
På fredag, den 20 maj, firar han 60 år med öppet hus hemma på Förmansgatan 5. Jacek förväntar sig att gästerna blir minst lika tongivande som födelsedagsbarnet.
-- De får spela vad de vill hur de vill.
Jacek har inga problem att haka på. Han behärskar de flesta instrument och stilar, medverkar i flera konstellationer och har försörjt sig som yrkesmusiker sedan 1971.
Det året kom polacken, uppvuxen i Olsztyn men utbildad i Stettin, till Sverige. 1980, när det var oroligt i hemlandet, bestämde han sig för att emigrera för gott.
-- Jag har gått tio år på musikskola i Polen. Det var hård disciplin och inte alltid så trevligt. Numera har jag mycket roligare med fiolen.
Det kan parhästen Lasse Ström intyga. De båda spelmännen bildar ett oskiljaktigt par, som ofta framträder under till synes fria former.
Men Jazek medverkar också i mer seriösa sammanhang. Även om han inte turnerar lika mycket som under sin första tid i Sverige.
-- Man får ta de uppdrag som erbjuds och kunna ställa upp på kort varsel.
När Corren söker 60-åringen på mobilen för snabbintervju svarar han i Stettin.
-- Vi har en familjesammankomst med släktingar från USA, men jag kommer hem till min födelsedag. Det är bara 53 mil att köra med bil.
Förutom musiken har Jacek ytterligare ett brinnande, eller åtminstone rykande, intresse.
-- Jag samlar på lok, har gjort det i över 30 år. Som liten knatte fick jag följa med pappa till stationen i Olsztyn (en stad något större än Linköping) och fascinerades av det som hände kring spåren.
Det gör han fortfarande. Jazek har massor av modeller att kika på och leka med. Som det barn han tänker förbli.