För 71-årige Rune Johansson existerar inga sysselsättningsproblem. Han har blivit med både barnbarnsbarn och barnbarnskoloni.
-- Min gamle "morf" är min bäste vän, säger Linda Karlsson. Han ställer upp i alla tänkbara sammanhang. Gissa vem som bakade över 100 bullar när Emilia skulle döpas!
Det var en glädje att låta Linda bjuda tillbaka med Correntårta, serverad på den lilla gräsplätten i kolonilotten på Ådala i Linköping. En överraskad gammelmorfar fick slita sig från arbetet med den pågående renove-ringen och tillbyggnaden av stugan.
-- Han är oumbärlig, menar Linda. Det har han alltid varit för mig.
Linköpingstjejen, i dag 22 år och mamma till Emilia, 7 månader, berättar om sin tonårstid med sena fester inne i stan. Då var det nästan omöjligt att ta sig hem till bostaden i Sturefors. Linda fick ringa och väcka Rune.
-- Han kunde komma och hämta mig vid tvåtiden på natten. Ibland låg jag också över hos mormor och morfar i Ekholmen.
Rune Johansson är änkeman sedan ett och ett halvt år tillbaka. Sorgen och tomheten lindras av hans engagemang i alla tänkbara projekt. Emilia och Ådala är givna favoriter.
Den vildvuxna kolonin på 300 kvadratmeter tillträdde Linda och hennes sambo Calle Johansson i maj månad detta år. Det blev till att sätta spade och hacka i jorden direkt och skörden har blivit riklig.
-- Jag är särskilt nöjd med tomatodlingen i växthuset, säger Linda. Och kolla squashen i landet bredvid!
Hon drar upp en grön bamsing, som genast försvinner i Correns tömda tårtpåse. Det är sådana mutor som mer eller mindre korrumperade reportrar har så svårt att värja sig emot.
-- Squashen väger uppåt två och ett halvt kilo, konstaterar Linda, van vid dylika uppskattningar från fiskhandeln i Ica Signalen i Ekholmen.
Det är där hon har sitt dagliga arbete. Mamma Linda har och jobbat en del extra under föräldraledigheten.
Och nu börjar det bli bråttom för henne och sambo Calle att färdigställa kolonistugan inför vintern. Med Rune Johanssons benägna bistånd har den vuxit från 11,2 kvadratmeter till ungefär det dubbla och kommer att hamna på närmare 30 efter nästa tillbyggnad.
Det ska bli mer stuga och gräs på kolonin och mindre land att hålla efter.
Morfar Rune deltar med liv och lust i renoveringen. Han är en storfixare på många områden.
Lantbrukarpojken från Västra Eneby föddes 1934 och blev Linköpingsbo efter militärtjänsten. Anställningen hos Ström & Ödell i mitten på 50-talet sammanföll med försäljning av de första tv-apparaterna.
-- Men när jag började var framförallt radiogrammofoner efterfrågade. Eleganta möbler som levererades till kunderna. Jag körde skåpbil i två år och stortrivdes med det.
Så infann sig tv-tiden med en första våg vid fotbolls-VM i Sverige 1958 och en störtsjö inför OS i Rom två år senare. Och när de svartvita apparaterna byttes mot färg i slutet av 60-talet passade Rune på att starta eget.
-- Jag drev affären i 17 år från 1969, och en period jobbade min son Berne i verkstaden.
Radio-Rune låg i korsningen Apotekaregatan/ Nygatan. När Busscentralen försvann sviktade kundunderlaget och rörelsen lades ner. Radion tystnade men Rune gjorde det inte. Han gillar att resonera och debattera.
-- Jag har flera goda vänner och en särskilt nära kontakt med Linda, mitt barnbarn. Så har det jämt varit.
Morfar följde hennes fotbollsspel i Sturefors IF och lärde sig att centerhalven, som fanns på hans tid, blivit libero. Det var nämligen hennes position på planen.
Linda har en central plats i Runes hjärta. Liksom Emilia förstås. Han vakar över dem, backar aldrig men bakar gärna.
-- Morfars kardemummabullar gjorde succé på dopet. En bättre vän går inte att få.
Min vän
Linda karlsson
rune johansson