q Vår pigga, glada och positiva vän Eva finns inte längre. En sådan levande person är borta. Ofattbart! Eva som vi har haft så mycket kul ihop med.
Våra vägar korsades för 26 år sedan när vi alla tre jobbade på förskolan Ekholmens centrum. Sedan skingrades vi åt olika håll men har hela tiden haft kontakt. Några år senare blev vi föräldrar vid samma tid och då blev det rena, rama småbarnsträffarna och det största intresset var naturligtvis våra barn. Så mycket skratt det blev och Evas humor kom många gånger fram, som när Erik var baby och hade en riktigt stor kalufs och Viktor som är några veckor äldre inte hade så mycket hår. Eva tog av honom mössan och sa: "Ja , han har precis varit hos frisören." Efter kom Evas härliga fnissande.
Våra möten har präglats mycket av skratt, fniss på tjejers vis, humor i massor men också allvarliga samtal. Speciellt de sista sju åren då Eva har levt med sin sjukdom. När hon har fått återfall i perioder har det kommit fram någon ny medicin och det har provats, ibland har sjukdomen gått tillbaka eller stoppats upp. Eva har varit mycket positiv och beundransvärd i sitt sätt att bära sjukdomen. Hon har ibland också kunnat skoja om den men i slutet av våren kom beskedet att nu fanns inget mer att göra. Ändå var hon positiv och menade att nu gäller det att leva. Den inställningen hade hon redan innan, så hon och Håkan reste mycket och ibland följde också barnen med. Det känns skönt att hela familjen kunde göra en resa tillsammans så sent som i juli och det blev Evas sista.
Evas härliga humor kom väl till pass när hon berättade underbara episoder ur livet. Vi tar dem med oss med ett leende och minns henne med stor värme.
Att ha känt Eva är en stor förmån som vi är glada och tacksamma för, men vi hade velat ha henne kvar längre. Hon hade så mycket mera att ge. Våra innersta, varmaste tankar som så många gånger förut går nu till Håkan, Viktor, Ludvig och Maja.