q Hon var så full av liv, sa EU:s utrikeskommissionär Chris Patten om Anna Lindh strax efter hennes död den 11 september i fjol och på samma sätt skulle man kunna beskriva Eva Karlsson. Full av liv och energi tog hon sig an livets och politikens svårigheter och utmaningar. Hon var bestämd, på gränsen till envis, men hade ändå alltid ett leende över till var och en.
Eva var mitt i livet. Med tillförsikt och ny energi hade hon och maken Leif startat ett nytt skede av livet nere i Malexander, en bygd Eva värnade starkt vilket märktes i mycket av det hon sa och gjorde. Hon brann för de regionala frågorna vilket på senare år manifesterades genom hennes ordförandeskap i regionförbundet Östsam. Men så plötsligt förändrades allt när både Eva och maken Leif drabbades av obotlig cancer.
Eva hade så mycket kvar att ge, så mycket energi att lägga på sitt politiska engagemang, på sin familj och på att vara ett stöd och en förebild för sina medmänniskor. Eva finns inte mer och det känns så tungt. Kvar finns två döttrar som förlorat sin mamma och ett litet barn som förlorat sin mormor. Speciellt till dem går våra tankar i dag. Men saknaden efter Eva finns inte bara hos hennes närmaste familj. Många människor har genom Evas bortgång mist en god politiker och en uppskattad arbetskamrat.
Just nu känns det tungt. Saknaden är stor. Men någonstans vänder sorgen bort. Minns då Evas energi, hennes livslust och hennes engagemang för saker hon trodde på.