För även om Anna och Lars-Erik Nordell umgicks mycket under Annas uppväxt, är det först när de nu bor på var sin kant som de har lärt känna var-andra ordentligt.
-- Här hemma var jag alltid pappa och ansvarig -- i slutändan var det jag som bestämde. Nu kan vi umgås på samma villkor, säger Lars-Erik.
Anna bor och pluggar i Norr-köping, men är hemma hos föräldrarna nästan varje helg. Hennes och Lars-Eriks stora gemensamma intresse är träning. De tränar tre, fyra pass i veckan och åtminstone ett av dem är tillsammans. Vad det blir för typ av träning beror på årstid -- och på vilket projekt som är på gång.
De senaste tre åren har de nämligen haft olika träningsprojekt tillsammans, med tävlingar som mål. Allt började med en 50-årspresent från Anna, en Vasaloppsstart. För att pappa skulle komma iväg bestämde hon sig för att åka med.
Det var tungt, me1n efter mängder av träning och över tio timmar i spåret kom de i mål i Mora. Sen dess har det blivit fler lopp. De har hunnit med en svensk klassiker, det vill säga också Lidingöloppet, Vätternrundan och Vansbrosimmet, och planerar hela tiden framåt.
Förberedelserna inför varje tävling har varit grundliga och diskussionerna om hur de bäst ska klara sig långa.
-- Det blir många tränings-timmar tillsammans. Då har vi hunnit lära känna varandra, säger Anna.
De har blivit jämlika vänner och fått se sidor av varandra de inte sett tidigare. Sidor som de bara visat för sina kompisar.
-- Tillsammans peppar vi varandra. Känslan av att slutligen gemensamt klara av ett problem, lyckan, den är speciell, säger Lars-Erik.
Vilket nästa projekt ska bli har de inte bestämt än. Att det ska vara en rejäl utmaning är grunden. Möter man svårigheter tillsammans så testas man och blir starkare, resonerar de.
Kanske blir det den kine- siska varianten av Vasaloppet, sju mil i stället för nio, med samma arrangör.
-- Vi vill ju testa på något nytt, nu hittar vi längst det svenska Vasaloppsspåret, hävdar Lars-Erik.
Den kinesiska varianten avverkas i januari, men det som får dem att tveka är snöbristen här i Sverige. De måste få ett gäng mil i kroppen innan de kan tävla.
Kina har de faktiskt besökt tillsammans tidigare. För ungefär ett och ett halvt år sen åkte de Transibiriska järnvägen mellan Moskva och Peking tillsammans.
-- Jag skulle åka med en kompis från början, men pappa tjatade så mycket att han fick följa med, säger Anna.
Lars-Erik hade alltid drömt om att åka på järnvägen, men aldrig tagit chansen. Nu fick de umgås i en liten kupé under sex och ett halvt dygn -- och det fungerade utmärkt.
-- Det var mest unga backpackers ombord på tåget. När de förstod att det var min pappa tyckte de det var jättekonstigt. De skulle aldrig komma på tanken att ta med sina pappor, berättar Anna.
Själv var hon helnöjd med att ha honom med. Och hon och kompisen fick tillräckligt med tid på egen hand -- tågresan var bara första dagarna på en fyra månaders jordenruntresa för dem.
Lagom till Fars dag passar det alldeles utmärkt att få dela på en av Correns väntårtor. Fars dag är en händelse som familjen på ett eller annat sätt alltid uppmärksammar.
-- Familjen finns alltid där, men det är viktigt att man inte tar den för givet, säger Anna.
Hon brukar ge pappa en liten present och låta honom bestämma vad de ska göra under dagen. I år vill han åka på båtmässa i Stockholm, och vill han göra det finns ingen anledning att säga emot.
-- Det är ju han som ska bestämma vad han vill göra på sin dag, säger Anna.