Rullatorn, färdtjänsten och mikrovågsugnen. De är tre "uppfinningar" som borde vara värda Nobelpris. Det tycker Signe Karlsson och tackar för att de finns och därmed för att hon kan klara sig så bra hemma alldeles själv.
Med rullatorn kan hon ta sig ut och gå, med färdtjänsten kan hon åka och handla mat och komma till bingon på torsdagseftermiddagarna och med mikron kan hon enkelt laga sin mat.
-- Fast jag måste också koka potatis varje dag, annars har jag ej fått någon mat.
Sedan 1980 bor Signe i en tvåa med uteplats i Skäggetorp.
--Jag trivs så bra här, det är lite som att bo på landet.
Lite över tjugo år har hon bott här ensam. Maken Alvar dog bara något år efter att de flyttat in i lägenheten. Han skulle också ha fyllt år nu på Luciadagen, 89 år. Bredvid ett fotografi av Alvar i stilig chaufförsmössa har Signe tänt ett levande ljus.
När Signe var nyfödd var det bara hon och hennes mamma. Mamman var piga ute på landet runt Vikingstad och lilla Signe fick snällt följa med.
-- Du kan ju tänka dig hur det var att ha en liten unge med sig hela dagarna när hon jobbade!
1918 kom Signe så till ett fosterhem, till Ryttartopet i Rakered. Men två år senare gifte hennes mamma om sig.
-- Strax före nyår kom de med häst och släde och hämtade mig. De var nu statare i Tinnerö, strax utanför Linköping.
-- De hämtade mig en söndag. Och på tisdag kom min fosterfar knallandes rättöversvägen, han ville att jag skulle komma hem. Och så drog han mig på kälke samma väg tillbaka. Det gick över gärden och åkrar och måste ha tagit lång tid. Mina få tillhörigheter hade jag i en påse.
Fjorton år gammal fick Signe sin första pigplats. På en av de gårdar som hon jobbade träffade hon Alvar Karlsson och 1939 gifte de sig.
Till en början var de statare men kom sedan att arbeta med lite av varje. Signe berättar bland annat om när de högg skog i Stjärnorpstrakten.
--Då fanns det minsann inga motorsågar. Vi hade långa stocksågar. Jag fick såga av virket i meterlängder.
Det var ont om jobb, man fick ta det som fanns.
Signe och Alvar flyttade in till Linköping och Signe hann med att arbeta på knäckebrödsfabriken, Wahlbecks och Saab. Hon har också delat ut tidningar.
-- Corren på morgonen och Östgöten på eftermiddagarna. Däremellan kom tåget med Stockholmstidningarna.
Till sist tog många års hårt arbete och slit ut sin rätt. Signe fick problem med ryggen och arbetade inte riktigt ända fram till sin pensionering.
I dag är hon glad och nöjd över att kunna bo kvar i sitt hem. Men hon reser hemifrån på själva födelsedagen. En systerson och hans fru har lockat med nybakade lussekatter på högtidsdagen hemma i deras hus i Vikingstad.
Födelsedagen har ändå tjuvstartat lite. Dagens post har precis anlänt och Signe tittar förvånad på alla brev och kort.
-- Oj, inte visste jag att jag hade så här många vänner.