Många trodde att Jan Mårtenson hade dött när namnen i Sydsvenska Dagbladet dog i i höstas. Det dementerade han lustfyllt i bland annat Corren, där han berättade om bekymret att dela namn med flera janmårtensöner.
Sedan debuten 1968 har han gett ut 12 diktsamlingar och 11 romaner, senast diktsamlingen "Kärlekssviter" 2002. Han medverkar också med 17 avsnitt om kulturella sevärdheter i Västergötland i kokboken "Köksvägen till Västsverige", som han skrev tillsammans med Birgitta Stenberg, Åke Edwardson och Viveca Lärn.
I dagarna har han färdigställt diktsamlingen "Inifrån mentalsjukhuset" som bygger på psykotiska erfarenheter 1995 och 1997 då han var inlagd på S:t Lars och fick elchocksbehandling efter ett allvarligt självmordsförsök. Den boken hoppas han få ut under nästa år.
Jan Mårtenson föddes i Tidaholm 1944. Han bodde där sina sjutton första levnadsår och återvänder ofta dit i sina böcker, nu senast i diktboken "Med Tidaholmskärra mot dikten", 2000. Hans eget valspråk "För Sverige i Tidaholm" har blivit känt.
På 1980-talet gav han ut de tre självbiografiska romanerna "Skilda", "Sparkad" och "Förväntan". Han skriver där om traumatiska barndomsupplevelser, men också om hur han sparkades från första journalistjobbet redan efter fem månader sedan han bett nattredaktören dra åt helvete på den frireligiösa Smålands-Tidningen i Eksjö.
Redan som sextonåring hoppade Mårtenson av gymnasiet efter tre dagar. Han köpte Stig Dagermans roman "Bränt barn" och bestämde sig för att bli författare. Men det dröjde åtta år innan han debuterade 1968.
Diktsamlingen "Jag erövrar världen tillsammans med Karl och Bröderna Marx" 1973 sålde slut. Även hans två senaste diktsamlingar, tryckta i cirka 1 000 exemplar, har sålt slut på respektive förlag.
Jan Mårtenson var sportjournalist i sin ungdom. Han brukar påstå att enda skillnaden mellan att skriva om kultur och idrott är att man som kulturskribent slipper stå utomhus och frysa öronen av sig på vintern. I dag är han frilansjournalist och skriver huvudsakligen reportage i Läkartidningen och krönikor på kultursidan i Upsala Nya Tidning. Han arbetade 30 år på tidningen Arbetet men slutade tre år före konkursen.
I de flesta av Jan Mårtensons diktsamlingar finns humoristiska kortdikter. Det började med att Lennart Strandberg, legendarisk sprinter och sportchef på tidningen Arbetet, kom inrusande på redaktionen en dag.
-- Tjänare Jan, har du skrivit nån ny dikt i dag?
-- Nej, men vänta lite ska du få en.
Strax efteråt skrev Jan Mårtenson den smått klassiska "Kortdistansdikt till Lennart Strandberg":
Vad är väl 100 meter i Berlin
mot 10,3 rader av Ferlin . . .
60-årsdgen firades redan den 3 januari med vänner och bekanta. På själva födelsedagen den 15 januari befinner han sig någonstans uppåt landet.