Gerdt Wretmark

Linköping2002-01-24 09:52

Gerdt Wretmark, professor emeritus i psykiatri, har som tidigare meddelats avlidit i en cancersjukdom, 83 år gammal.

*

Gerdt Wretmark efterlämnar minnet av en nydanare av psykiatrisk vård, vägvisare i medicinsk etik och föregångsman i undervisning om samtalskonst.

Wretmark var professor och klinikchef vid dåvarande regionsjukhuset i Linköping, där han skapade en psykiatrisk klinik vars hemliknande och trivsamma atmosfär blev mönsterbildandet i landet. Leon-principen, att varje patient skall få hjälp på lägsta effektiva omhändertagandenivå, varken för hög eller låg, bär Wretmarks signum. I flera år var han expert i mentalsjukvårdsberedningen. Förtroendet hos kollegerna visas av att han valts till ordförande och hedersledamot i Svenska psykiatriska föreningen. Som emeritus hade han privatpraktik i Visby till ett par år före sin död.

Under tjänstgöring vid Maudsley hospital i London hade Wretmarks vetenskapliga intresse riktats in på psykosomatisk medicin. Han disputerade i Lund på magsår och dokumenterade sjukdomens psykosomatiska karaktär. I den aktuella debatten var han en kraftfull förespråkare för att behandling inte bara skall riktas mot bakterien Helicobacter pylori utan att patientens personlighet och livssituation också måste beaktas. Utvecklingen har givit honom rätt.

Wretmarks engagemang räckte utöver den egna kliniken. När vården av psykiskt störda lagöverträdare vid Birgittas sjukhus i Vadstena hade hamnat i en krissituation gjorde han och nära medarbetare en utryckning. Räddningsaktionens mål var att pröva det terapeutiska samhällets princip "leva och lära" som kunde befrämja personlighetsmognad och solidaritet med medpatienter, personal och omgivande samhälle. Trots motstånd från facket och den lokala pressen minskade misstron efter hand. Rymningarna avtog och positiva och konstruktiva sidor kom fram hos patienterna som undgått de rättspsykiatriska undersökarna. Vårdexperimentet ledde till ett nytänkande i den svåra avvägningen mellan individualprevention och samhällsskydd.

Wretmark gick utanför psykiatrins traditionella gränser genom att vara först i landet med att undervisa om patient--läkarrelationer och samtalskonst. Tillsammans med Norman Kagan i Michigan gav han ut boken "Terapeutisk hållning, relationer och samtalskonst" (1979) och skrev själv "Läkaren möter patienten" (1983). Målet var att vidga anamnestagandet till ett meningsfullt samtal med terapeutisk valör där det gällde att finna balanspunkter mellan närhet och distans och mellan medmänsklig och professionell hållning. I stället för att skygga för känslor skall de noteras och benämnas. Uppspelning av videoband av egna samtal var ett oundgängligt hjälpmedel som användes vid nordiska kurser för färdiga läkare och för medicinare under grundutbildning. För att göra examinationsformen så lik verkligheten som möjligt var Wretmark också först i landet med att använda videobandade samtal vid tentamen i psykiatri.

Ett gott möte och trygga relationer mellan patient och läkare är en del av den medicinska etiken. Wretmark breddade tillämpningsområdet i läroboken "Etik i vården. Teori, praktik, forskning" (1983) som han skrev tillsammans med sin hustru, sjukhusprästen teol dr Astrid Andersson Wretmark, och professorn i barnmedicin, Johnny Ludvigsson. Ett eldprov bestod han som styrelseledamot i World Psychiatric Association när det gällde att stävja dåvarande Sovjetunionens missbruk av psykiatrin för att tysta oliktänkande. Tillsammans med sin vän, generalsekreteraren sir Denis Leigh, lyckades han få samtliga medlemsstater att ratificera den av Clarence Blomquist utformade Hawaiideklarationen 1977, psykiatrins första etiska kod. Här fanns stadgat att psykiatern aldrig får använda sina professionella möjligheter för att kränka någon individs värdighet eller mänskliga rättigheter. Framgången med aktionen visas av att paragrafen ansågs obehövlig i den revision av deklarationen som genomfördes i Madrid 1996.

Första delen av Gerdt Wretmarks självbiografi "Möten Broar" kom ut 2000. Han hann just avsluta den andra delen före sin död. Slutpunkten på ett långt engagerat liv med många uppfyllda mål.

Så jobbar vi med nyheter  Läs mer här!
Läs mer om