Vår kära vän och kollega Gunilla Lagergren har alltför hastigt lämnat oss. Tomheten och saknaden är ofattbar.
Gunilla var en person som både såg, och var, det ljusa i tillvaron. Hon hade ett hjärta för alla och en förmåga att plocka fram det bästa hos var och en, en unik förmåga att lyfta alla människor omkring sig och få dem att känna sig speciella, ingjuta livsmod och självkänsla hos dem. Även vi vänner/kollegor gick i Gunillas hårda skola. Vi fick lära oss att utveckla barnen i kärleksfull anda, att i konflikt- eller svåra situationer utgå från det som ändå är positivt.
Hon kunde snabbt vända ilska och motgångar och se det från den humoristiska sidan; en misslyckad mattelektion kunde hon framställa som den allra roligaste fars, och vi vek oss alla dubbla av skratt. Vi skrattade mycket tillsammans, oftast åt våra egna tillkortakommanden, och det hjälpte oss i svåra stunder. Tänk, vi som hade sett fram emot att bli gamla och sitta på hemmet och gagga ihop och minnas alla våra roliga träffar med alla tokiga infall och upptåg vi haft tillsammans!
Gunilla var en otroligt generös och uppoffrande person. Hon bjöd inte minst på sig själv genom att alltid ha tid och intresse för de människor hon mötte. Hon var lyhörd för hur man hade det och kunde verkligen lyssna.
Gåvor tyckte hon om, både att få och att ge. Hon överraskade oss ofta med små presenter, ibland något hon köpt under en resa, ibland något hon fann under skåpstädningen.
Gunillas liv var fantastiskt rikt, stundtals dramatiskt, och det bjöd på många skiftningar mellan mörker och ljus. Hon var en god, innerlig, kraftfull och färg-stark vän! Vi var en liten palett, som med henne skapade ljuvliga stunder fyllda av glädje -- skratt, sorg -- tårar.
Vi saknar henne så obeskrivligt, hon fattas oss, men hon kommer ändå alltid att vara med oss.
Vi tänker med djupt deltagande på hennes familj.