q Gunn och jag har känt varandra sedan 1970, vi blev goda vänner och har haft många glada stunder tillsammans. Vi gick på cirklar, åkte på resor både inom landet och utomlands. Hon hade alltid sin käre make med, och hon satt oftast i sin rullstol. Gunn hade en skör kropp men en stark vilja och hon kämpade länge. Jag besökte henne när hon kom in på sjukhuset, och Gunn sa då att hon ville komma hem till sin Sven. Det fick hon göra för några veckor sedan, men till slut måste hon ge upp sin långa kamp.
Jag sörjer en god vän. Mina tankar går nu till hennes make Sven och till dottern Anne-Mari med familj.