I går var det tårtkalas på KPMG i Linköping. Då hade avdelningssekreterare Gunvor jobbat på samma företag och med ungefär samma uppgifter i 45 år.
-- Det kunde jag förstås inte ana när jag gjorde min första arbetsdag på Bohlins Revisionsbyrå den 12 oktober 1959. Mycket var annorlunda på den tiden.
Exempelvis fanns det inget fikarum. Vad skulle ett sådant tjäna till när man inte hade någon kafferast?
-- Jag satt i receptionen och kom fort in i arbetet med proppväxeln. Vi hade bara två linjer.
Fröken Karlsson, som hon benämndes av revisorerna, var nybliven handelsstudent och fick platsen via arbetsförmedlingen. Då hade hon hunnit med lite sommarjobb på Stångåstaden men någon annan anställning har Gunvor aldrig haft.
-- Det är trivseln och tryggheten som gjort att jag stannat. Jag har varit stolt över arbetet på KPMG.
Gunvor minns den morgonen när hennes skrivmaskin plockats bort och en modern mojäng med minne ställts på skrivbordet. En försmak av datorn.
-- Då visade jag mitt missnöje och fick tillbaka den gamla utrustningen. Dock bara under en övergångsperiod.
I dag är Gunvor lika datoriserad som sina arbetskamrater. Men hon har unika kunskaper om företaget och är ensam om att kunna sköta den klumpiga räknemaskin som sparats av affektionsskäl.
-- Så här gör man, säger hon. Nej, så här är det visst. Nej, jag kommer inte ihåg riktigt, skulle nog behöva träna upp mig.
Gunvor skrattar åt sina tillkortakommanden. Det var ju flera decennier sedan som apparaten användes.
-- Jag hade också en gammal Halda, skrivmaskin, som brukades flitigt. Deklarationerna skrevs i ett original och fyra kopior åt gången, och om något blev fel fick man radera på alla ställen. Jag förstår inte hur vi hann med.
Dina värsta tabbar?
Gunvor funderar både en och två och tre gånger men kommer inte på något särskilt, till sin egen stora förvåning.
-- Andra vet det säkert bättre. För det är klart att även jag gjort fel ibland. Det vore omänskligt annars.
Revisorerna har kommit och gått men Gunvor har bestått. Elisabeth Carelind är hennes sjätte chef på Linköpingskontoret som i år firar 60-årsjubileum. Och i dag startar trotjänaren sitt 46:e arbetsår.
-- Jag går i pension 2005 och slutar förmodligen då, även om jag får jobba kvar två år till.
Hon är ett med sitt företag, jämt beredd att utföra ärenden eller svara på frågor. Alltid att räkna med.
-- Jag var sjuk en 14-dagarsperiod på 70-talet, men nu var det länge sedan jag behövde vara borta från arbetet. Jag har, tack och lov, haft en god hälsa.
Och då har Gunvor ändå inte brytt sig så mycket om kost och motion. Åke Weisner, den förste chefen, tyckte att hon skulle vara ute mer i friska luften.
-- Jag bodde då på Apotekaregatan, nära vårt kontor på Torggatan, och kunde gå genom källaren ända fram till entrén. Vissa dagar kom man inte utomhus alls.
I deklarationstider blev det övertidsjobb långt fram på kvällarna och även i helgerna. Gunvor hade inget emot det, då kände hon sig nyttig och uppskattad. Hon granskade verifikationer i långa banor, allt skulle kontrollräknas.
-- Någon gång kunde jag få en chokladkartong av kunden. Det var tillfredsställande.
Noggrannhet, plikttrogenhet och ett strikt uppförande har varit rättesnören. För sin första lön, 750 kronor, köpte Gunvor en vacker klänning.
-- Korrekt klädsel tycker jag hör till ett företag med vår inriktning (revision, skatt, rådgivning). Jag vill minnas att Åke Weisner sa ifrån när någon kom i jeans till jobbet.
Men en del interna hyss och skämt lättade på trycket. Gunvor har inte glömt när hon blev inlåst i arkivet och blev kvar där en bra stund.
Annars har hon aldrig känt sig instängd på Bohlins Revisionsbyrå, som numera heter KPMG Bohlins AB, har 100 000 medarbetare i 148 länder och 1 600 i Sverige. Vid fjolårets svenska 80-årsjubileum uppmärksammades den verksamma person som hade flest anställningsår: Gunvor Karlsson i Linköping.
-- Jag funderade på att sluta en gång när jag fick erbjudande om arbete på ett annat ställe, medger hon. Men då chefen hörde det höjde han min lön.
Vid nästa anbud brydde sig inte Gunvor om att förhandla. Hon avslöjade det inte för någon, hon var nöjd med sin roll och sin arbetsgivare.
Vad hon ska syssla med efter pensionen?
-- Det får vi ta då. Men det finns mycket att göra i Ryttargårdskyrkan, där jag är medlem. Och så vill jag ut och resa. Asien lockar och Kina är ett mål. Jag har flera gånger hälsat på min syster Ingegerd, som jobbat inom missionen i Nepal.
För Gunvor finns dock mycket mer att uträtta på kontoret. Där är hon ständigt tillgänglig. Där tar alla för givet att hon alltid är att räkna med.
Ålder: 64 år.
Bor: Bostadsrätt i Sturefors.
Familj: Lillasyster Ingegerd.
Yrke: Avdelningssekreterare på KPMG i Linköping.
Fritidsintressen: Ryttargårdskyrkan, resor, sport.
Aktuellt: Firad för 45 års arbete på samma plats.