Korpen. Det är egentligen allt som behöver sägas om Hans Lundh. På torsdag fyller han 75 år.
-- Korpen har betytt allt för mig. Det är något jag aldrig kommer att släppa, säger Hans Lundh.
Och det är inte undra på med tanke på att han har hört samman med Korpen i ett halvt sekel.
-- Jag växte upp i Bjälbo. Direkt efter att jag hade slutat skolan flyttade till jag Vreta kloster och då började jag spela fotboll för Korpen. Det var så det började.
På 1950-talet tillhörde engagemanget i Korpen fritiden. På dagarna arbetade han på Ahlssons Järnhandel inne i Linköping. Han pendlade till jobbet med tåg och träffade tack vare pendlingen hustrun Vivan.
-- Hon kom från Kisa, men jobbade i kiosken på järnvägsstationen i Linköping. Det var där vi träffades.
Efter några år började han arbeta på Svenska Järnvägsverkstäderna (ASJ) i Linköping och där blev han kvar i ett decennium. Han hann även med ett par år på Lincopia innan det blev Korpen för hela slanten.
-- Arbetet på Lincopia var ganska jobbigt. Jag hämtade fotorullar i butikerna och körde ofta 50 mil om nätterna. När Korpen tyckte att jag skulle söka som konsulent hos dem passade jag på.
Konsulentjobbet visade sig vara som klippt och skuret för Hans. Hans humor i kombination med hans förmåga att ta folk på ett bra sätt var vad som behövdes.
-- Jag var ute på företagen och pratade och lärde där-igenom känna en hel del folk. Ännu fler kontakter fick jag i och med att jag var kassör för Korpens konsultkår -- genom den lärde jag känna medarbetare i hela landet. Att få träffa alla människor är det som har varit roligast genom åren.
En stor del av hans jobb bestod i att få folk att aktivera sig, företagsanställda så väl som privatpersoner. Men hur är det med den egna motionen?
-- Jag slutade spela fotboll när jag fick jobbet som konsulent, men jag har varit duktig på att jaga ut andra och motionera, säger han och ler så att de många skrattrynkorna runt ögonen djupnar.
Fast det vore synd att säga att han inte rör på sig. Han cyklar gärna och varje dag går han sex promenader med Ludde som han haft i fyra år.
-- Klockan fem på morgonen går vi första promenaden. Vi är morgontidiga, säger Hans och klappar om Ludde, som inte vill gå in.
När Hans lockar på honom och försöker få honom med sig, tar Ludde ett stadigt tag i kopplet med tänderna och drar åt andra hållet. Så håller de på en stund, innan Ludde till slut ger med sig och följer med in.
När Hans fyller 75 år är det även tioårsjubileum för honom som pensionär. Korpen tillhör precis som på fotbollstiden hans fritid, men det betyder inte att han är mindre aktiv.
-- Jag ansvarar för tips-promenaderna i Vidingsjö på söndagarna och sedan jag slutade som konsulent har jag varit ordförande för Korpens friluftssektion. Det är svårt att lägga av med någonting när man har hållit på så länge.
Senaste tiden har han dock främst ägnat sig åt att förbereda Rosenkällaloppet som arrangeras i dag. Så snart det är överståndet är det dock födelsedagsförberedelser som står högst upp på agendan.
-- Jag ska fira med öppet hus i gemensamhetslokalen Klockhuset här på gården. Vivan och jag tycker om att ta bilen och se oss omkring, så bensincheckar vore ingen dum present.
hans lundh