Hans framgångsrika idrottskarriär kulminerade när han 1966 blev svensk mästare i 100 meter sprint. 1966 och 1967 avgjorde han även Finnkampen och tilldelades under en tid epitetet ”finndödare”.
En olycklig dipp i sportkarriären orsakades dock av början på hans framgångsrika karriär som företagare. Efter att företaget köpt in en stor last med vad man trodde var revolutionerande spikskor upptäckte Hans fort, men också alldeles för sent när han själv använde skorna under tävling, att de var odugliga. Han kom näst sist i loppet.
Detta kunde inte förklaras för landslagsledningen med risk för att inte få skolagret sålt – och Hans fick därmed tåla att rykten snabbt spreds bland kamrater och medier kring en allvarlig formsvacka. Den enorma formförbättring som skedde efter ett diskret byte av skorna under nästkommande lopp i Tyskland var lika svårt att förklara. Då hade han sprungit med sina vanliga skor men diskret bytt till de nya efter målgången - allt för att undvika negativ reklam kring de skor han tvunget behövde sälja och få ut ur lagret.
– Jag kommer ihåg att en arg journalist kom uppspringande till mig efter loppet och frågade ”Vad ska jag göra nu?”. Han hade nog redan skrivit nittio procent av en artikel kring hur dålig jag blivit, och jag kunde inte förklara vad som hänt, säger han med ett skratt när vi sitter i trädgården till hans villa vid Stångån i Linköping.
När idrottskarriären en tid senare definitivt tog slut efter en skada under ett träningsläger i Los Angeles kunde Hans helhjärtat fokusera på sin karriär som förtagare tillsammans med en vän. Och det gick riktigt bra. Företaget som startade med postorderverksamhet med bas i ett rum i mammans hundfrisörsalong på 60-talet utvecklades till slut till fyra framgångsrika Sportmagasinet-butiker (från 90-talet Intersport), tre i Linköping och en i Norrköping.
Butiken i Gränden var störst i Sverige under några år. På frågan vad han tror ligger bakom butikernas framgång funderar Hans ett slag men säger sedan:
– I början tror jag det var en stor fördel att jag var en idrottsman och kom från den världen. Jag tror också vi hittade rätt från början, när vi kom in på marknader kunde man sälja allt sportrelaterat, från spjut och diskusar till fotbollar. Nu för tiden så fungerar sportbutikerna snarare som modebutiker.
I samband med 60-årsdagen sålde Hans butikerna för att kunna leva det goda livet. Beslutet att sälja hade han och frun tagit många år tidigare, när han var 40 år.
– Jag visste redan då att jag inte ville jobba tills jag stupade.
Pensionen har gett Hans tid för sitt stora djurintresse, vilket har varit en del av honom sedan barndomen. Han växte upp i en familj med stort natur- och djurintresse, kanske naturligt när man har Bruno Liljefors till morfar – en konstnär känd för sina natur- och djurmotiv.
Vid tio års ålder fick Hans i uppgift att springa och knycka ett andägg vars kläckning den framgångsrika dokumentärfilmaren Arne Sucksdorff ville dokumentära i skogarna runt familjens sommarställe. När han senare kom tillbaka med den nykläckta ungen hade mamman lämnat platsen, och Hans hade inte något annat val än att själv föda upp den i sitt rum. Detta gjorde han med sådan omsorg och kärlek att anden hittade tillbaka till sommarstugan för att hälsa på nästkommande somrar, hela vägen från sitt vinterresidens någonstans i Afrika, nu med man och ungar.
Under de följande 60 åren har Hans varit med av många liknande erfarenheter.
– Ibland känns det som att jag inte kan gå ut i naturen utan att hitta någon att ta hand om.
Dagarna efter valborg för ett par år sedan spenderade Hans till exempel med att leta efter en ny familj till en övergiven grågåsunge sedan mamman blivit skrämd av fyrverkerierna vid Stångån. Trots flera misslyckade turer, där ungen försökte ansluta till en familj som jagade bort den, så lyckades operationen till slut och Hans fick se gåsungen simma iväg med nya vänner.
För ett par år sedan fick Hans i födelsedagspresent en kamera med direktkoppling till en skärm, perfekt att placera i en fågelholk belägen på terrassens tak för att kunna följa vad som försiggår där inne när man sitter och dricker kaffe.
Vi får se vad han får i födelsedagspresent i år, men djuren runt Stångån har tur som har honom.