q Professorn, fil dr Harald Göransson, Lidingö, har avlidit. Han var född 1917 i Norrköping, son till specialläraren Ossian Göransson och hans hustru Vasti, f Hultstrand. Han sörjs närmast av hustrun Anna-Lisa, f Stjernström, och barnen Urban och Cecilia med familjer.
Harald Göransson kom från en familj med musikaliska traditioner och yrkesvalet var väl tämligen självklart. Efter kyrkomusikalisk utbildning och studier utomlands blev han småningom organist i Lidingö församling och verkade samtidigt som lärare vid Musikhögskolan i Stockholm, vilket sedermera blev hans huvudsakliga uppgift. När han efter pensioneringen disputerade på en avhandling om 1697 års koralpsalmbok markerade det inte bara krönet på ett långt forskningsarbete utan också hans personliga huvudintresse, en levande psalmsång.
Då 1969 års psalmkommitté bildades för att revidera Den svenska psalmboken 1937 utsågs självklart Göransson till ledamot. Arbetet, som 1986 resulterade i en ny psalmbok, hade då tre tillflöden. Ett var den 1960 utgivna och brett spridda "Kyrkovisor för barn" med en ny textlig och musikalisk stil anpassad inte bara för barn. Göransson var en av personerna bakom. 1960 bildades Hymnologiska institutet som mötesplats för författare och tonsättare för att skapa framtidens psalm. Initiativtagare, inspiratörer och administratörer var psalmförfattaren Anders Frostenson och Göransson. Härifrån kom det andra tillflödet, exemplifierat i häftet "17 psalmer med koraler" 1965. Det tredje tillflödet utgjordes av den boom av andliga visor i ungdomsvärlden som framträdde mot slutet av 1960-talet. Kyrkomusikernas reaktion var häftig och negativ, med få undantag. Ett var Göransson.
Motsättningarna blev skarpa och Göransson fick utstå många smädelser, något som närmast stimulerade honom som debattör, men naturligtvis också smärtade. Visst såg han de musikaliska torftigheterna, men han såg också till ursprung och syfte.
Dessa tre tillflöden kompletterades av Göransson med ännu ett, nämligen den restaurerade koralen. I den banbrytande "Koralmusik" 1957, vars redaktör han var, presenterades ett antal koralmelodier i deras i stort ursprungliga och rytmiskt levande form. Häftet följdes av flera liknande, prövade vid koralveckor i Båstad och Vadstena under hans ledning. En utveckling hade påbörjats som ledde till ett 1964 utgivet tillägg till 1939 års koralbok med ett 70-tal restaurerade melodier och som i förlängningen fick genomslag i 1986 års psalmbok. Göransson var en av personerna bakom.
I spsalmkommittén, sedermera tillsammans med domkyrkoorganisten Jan-Håkan Åberg, hade han att svara för den nya psalmbokens alla melodier, gamla som nya. Hans arbetsinsats, både kvalitativt och kvantitativt, var betydande och imponerande. Han var envis, och han var ytterligt noggrann. Han misstrodde notskrivare och andra och skrev själv för hand ut satser och melodier till cirka 200 texter i ett av kommitténs betänkanden.
I hans väsen fanns en distans som skydd mot ett känsligt och sökande inre. Men hans personliga och omtänksamma värme bröt ofta igenom, hans nyfikenhet på världen och tingen däri var stor och hans humor i många låsta lägen befriande. Med rätta tackade kommitténs ordförande biskopen Olle Nivenius honom efter väl förrättat värv: "Det är på ett sätt en sammanfattning av Din historia och Ditt livsverk vi överlämnar."
Vi är många som i dag tackar Harald Göransson för livsverk och vänskap.