-- Vi planerar att bygga om huset för deras skull, berättar Monica Strand, djurtokig sjuksköterska, som fyller 60 år i morgon.
Nio glada golden hyllar sin matte, som vid sidan av ordinarie jobb har hunddagis, hundpensionat och hunduppfödning i liten skala. Alltsammans skött i samarbete med jubilarens norske Olaf.
De träffades första gången på Mallorca 1993 och gifte sig samma år. Nu bor paret, och den stora flocken fyrfota familjemedlemmar, i Smedstad Hagstugan ett par kilometer bortom Korpvallarna i Linköping.
-- Det blir lite trångt och rörigt ibland, säger Monica. Och när vi fått valpar i huset sover jag hos dem de första tre veckorna.
Att göra en särskild hundgård är inte aktuellt. Matte vill ha sina tillgivna husdjur på nära håll.
-- Så har det alltid varit. Mina föräldrar fick vänja sig vid att jag kom hem med bland annat hundar, katter, sköldpaddor, marsvin och vita möss. Mamma var väl inte så förtjust, men som tur var visste hon inte alltid vad jag sysslade med. Att hoppa på isflak var en av mina specialiteter.
Monica växte upp på Garvaregatan i Gamla Tannefors, lekte mest med killar och överträffade dem ofta ifråga om pojkstreck och påhitt. Hon var expert på att spela hartsfiol, knyta ihop tvättkläder och skrämma tanter.
-- Oskyldiga rackartyg jämfört med vad dagens barn hittar på. Vi brukade aldrig våld mot var-andra.
Morgondagens jubilar föddes på Söder i Stockholm den 3 november 1944. Efter ett och ett halvt år kom hon till sina föräld-rar Märta och Enoc i Linköping.
-- Jag var fem-sex år när de berättade för mig att jag var adopterad och inte deras biologiska barn. Men det kändes inget konstigt eller dramatiskt. Jag var älskad och bortskämd och kunde inte få en bättre uppväxt.
Monicas pappa lever än, på sitt 97:e år, och är helt klar i huvudet. Han brukar höra av sig och påminna henne om saker som borde göras.
-- I vuxen ålder har jag också fått god kontakt med min helbror i Stockholm, fem halvsyskon på mammas sida och sex på pappas, berättar Monica.
Hon träffar även sin exman vid födelsedagar och andra högtider. Och de tre barnen, Therese, 36 år, Jens, 32, och Tracy, 26, bor i Linköpingsområdet.
-- Alla ska åka med på färjan till Tallinn och får umgås med mamma antingen de vill eller inte.
Monica är lyckligt lottad, tycker hon, med en så stor familj. Till den räknas då fyra barnbarn och nio golden retriever, plus lite valpar ibland.
-- Förra året blev det två kullar, sju i den första och sex i den andra. Jag brukar låta tikarna vila minst ett och ett halvt år, för födslar tar på krafterna. Det kan även bli komplikationer, allt går inte alltid som på räls.
Monica vet av egna upplevelser och av erfarenheter i arbetet. Hon har varit sjuksköterska i cirka 30 år och även tjänstgjort på förlossningsavdelningar.
-- Nu jobbar jag 85 procent, nästan heltid, på jourcentralen på Torkelbergsgatan, har världens bästa arbetskamrater och ett schema med både dag- och nattpass. Människokännedom och lång erfarenhet är till god nytta vid telefonrådgivning.
I fysiskt avseende känner sig Monica Strand, 60 år i morgon, som en junior och är i bra form inför jubileumsfärden. Hennes ressällskap får bereda sig på såväl dag- som nattövningar. Och för födelsedagsbarn är det väl tillåtet med små rackartyg?
Monica Strand, 60 år i morgon, behöver inte frukta den vinter som närmar sig. Hon kan alltid hämta värme och till-givenhet hos sina hundar.