Vårt gäng har fått sorg. En kvist har brutits från vårt vänskapsträd och känslan av overklighet och orättvisa kommer och går. Tänk ändå vad livet är skört och kan ändras fort.
När vi tänker tillbaka kommer alla glada minnen upp som vi haft gemensamt. Vår vänskap som bestått i över 40 år. I alla tal som Inge höll påminde han oss om hur viktigt det var att sätta värde på livet och ta vara på allt vad det gav och ingenting var omöjligt för honom att "fixa".
Vi vet att han såg fram emot den planerade Thailandsresan med gänget men livet är inte beräkneligt. Inge var så levnadsglad, energisk, generös, omtänksam och hade glimten i ögat. Som relativt nybliven pensionär hade Inge många järn i elden. Det var ständigt nya projekt som han ville pröva på. Vi andra försökte få honom att varva ner men han ville få ut så mycket som möjligt av livet.
Inge var den av oss i "gänget" som alltid höll modet uppe, alltid var positiv och tacksam för att vi alla fick vara tillsammans och han kommer att lämna ett stort tomrum efter sig.
Våra tankar går till Anita, barnen med familjer i sin stora sorg men bakom molnen kommer solen fram igen med många ljusa minnen.
Vi kommer aldrig att glömma Inge och är väldigt tacksamma för alla år vi haft honom som vår vän.